SDP:s Anette Karlsson: Grunda en svenskspråkig förlossningsavdelning i Helsingfors

anette_1

Finlands svenska socialdemokraters vice ordförande Anette Karlsson vill ha en svenskspråkig förlossningsavdelning i Helsingfors. Förlossningsverksamheten överförs vid årsskiftet från det tvåspråkiga Borgå sjukhus till HUCS i Helsingfors.

– De svenskspråkiga i Nyland har rätt att få vård på sitt modersmål. Den tvåspråkiga förlossningsavdelningen i Borgå har gett dem service på svenska. Nu måste HNS se till att svenskspråkiga också i fortsättningen får service på sitt modersmål.

Förlossningsavdelningens överförning från Borgå till Helsingfors orsakar oundvikligen oro och rädsla bland familjerna i regionen. Speciellt den svenskspråkiga befolkningen är orolig för sina möjligheter att få föda på sitt eget modersmål.

– En svenskspråkig förlossningsavdelning skulle garantera att de svenskspråkiga invånarna också i framtiden får vård på sitt eget modersmål. En del av personalen överförs från Borgå till HUCS, vilket gör det möjligt att grunda en svenskspråkig förlossningsavdelning med snabb tidtabell.

Arbetsgruppen som förbereder överföringen av förlossningarna lämnar sin rapport i slutet av september. Karlsson har vädjat till arbetsgruppen att beakta de svenskspråkigas servicebehov samt bett dem att föreslå att en svenskspråkig förlossningsavdelning grundas i Helsingfors.


Caruna och Konsumentombudsmannen fann en lösning – Caruna verkställer sina prishöjningar med intervaller

10271170_1603163066575772_3302472334798834339_o

Caruna kommer att verkställa prishöjningarna som träder i kraft den 1.3.2016 med intervaller. Detta kommer att genomföras genom att sänka grundavgifterna för elöverföring med 25 % fram till slutet av februari 2017.  Denna lösning nåddes genom förhandlingar mellan Caruna och konsumentombudsmannen. Utöver denna lösning kommer Caruna att verkställa en motsvarande ändring för alla företagskunder.

Caruna och konsumentombudsmannen har förhandlat om en slutlig lösning. Enligt den kommer Caruna att, under följande 12 månader, sänka grundavgiften på elöverföring med 25 %. Ändringen gäller Carunas båda nätbolag.  Krediteringen jämnar ut prishöjningen även under år 2017. Som en del av lösningen förbinder sig Caruna att hålla sina nya listade priser i kraft fram till utgången av år 2017.

Tack vare ändringen kommer den årliga förhöjningen av kostnaderna för elöverföringen, lite beroende på kundens elförbrukning, att i medeltal förbli under 15 % av den skattebelagda slutsumman på elöverföringsandelen. Till exempel för de som bor i flervåningshus och som förbrukar 2 000 kWh om året är höjningen ungefär 23 euro om året och i eluppvärmda fristående hus med en årlig förbrukning om 18 000 kWh är höjningen ungefär 140 euro om året.

”Vi förstår kundernas oro varmed vi har bekantat oss noggrant med våra kunders respons. Vi har grundligt granskat tillvägagångssätt som gör det möjligt för oss att på ett tacksamt sätt slutföra de nätförbättringsprojekt som lagen kräver. Samtidigt har vi tillsammans med konsumentombudsmannen letat efter en skälig lösning åt våra kunder som uppfyller både kraven i Elmarknadslagen och Konsumentskyddslagen. Den här lösningen är den som är mest opartisk och därtill gynnar den våra kunder omedelbart. Lösningen kommer även att sänka de prishöjningar Caruna tidigare annonserat, till en nivå som godkänns av konsumentombudsmannen,” berättar Ari Koponen, verkställande direktör vid Caruna.

Carunas nya offentliggjorda priser träder och förblir alltså i kraft den 1.3.2016.

Konsumentombudsmannen godkänner Carunas lösning

Vi har under våra förhandlingar gått igenom olika alternativ och tillsammans nått följande lösning.

” Vi har nu förhandlat om en slutlig lösning,” konstaterar Päivi Hentunen, Konsumentombudsman vid Konkurrens- och konsumentverket och överdirektör med ansvar för konkurrensfrågor.

Caruna fortsätter sitt nätförbättringsprogram

Nätförbättringsprogrammen som kräver omfattande investeringar bör slutföras så att bolaget kan uppfylla kraven om leveranssäkerhet enligt lagen. Caruna har förbättrat sitt nät under de senaste två åren till ett sammanlagt värde om nästan 300 miljoner euro och fortsätter, enligt tidigare planer, att verkställa sitt nätförbättringsprogram som ämnar fylla kraven i den ändrade lagen.

”Vi har åtagit oss att förbättra vårt nät så att det fyller samhällets krav och tjänar våra kunder så bra som möjligt även under de mest utmanande väderförhållanden. Vi har ett nät som omspänner en strecka på nästan 80 000 kilometer, vilket betyder att vi har ett enormt arbete framför oss men vi ämnar trots allt att genomföra reparationsarbetena på ett tacksamt sätt”, avslutar Koponen.


Riksdagsledamot Feldt-Ranta (SDP) kräver regeringens svar om Soinis KSF Media bojkott

Maarit_Feldt_Ranta

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) har 21.12.2015 meddelat att han inte ger intervjuer, varken som partiledare eller som utrikesminister, till KSF medias tidningar. Han anger som orsak att tidningarna publicerat kolumner där skribenterna har insinuerat att Soini är rasist.

– Vid tillträdandet i ministertjänsten svär ministrarna eden om rättvist och lika behandling av medborgarna för samhällets bästa. Också förvaltningslagen binder ministrarna och stipulerar förutom om medborgarnas och andra aktörers lika behandlande också om rätt till opartisk information. I ett öppet samhälle som värnar om yttrandefriheten, kan beslutsfattarna inte begränsa eller genom utpressning påverka vilka frågor och från vilken synvinkel medierna tar upp, påminner riksdagsledamot Feldt-Ranta.

– Soinis uttalande om att bojkotta KSF Medias tidningar väcker frågan huruvida regeringen och dess medlemmar följer lagar som stipulerar om god förvaltning och hur opartiskheten tryggas då utrikesministern bojkottar ett helt mediehus, frågar Feldt-Ranta.

Riksdagsledamot Feldt-Ranta kommer att ställa ett skriftligt spörsmål åt regeringen där hon frågar hur regeringen ämnar trygga opartiskheten i informationen, hur regeringen tryggar behandlandet av olika medier på lika villkor och hur regeringen ämnar främja öppenhet och yttrandefrihet i vårt samhälle. Regeringen har 21 dagar tid att svara på frågan. Med beaktandet av julhelgerna kommer regeringens svar i slutet av januari.


Gränsen för momsfri verksamhet höjs från 8 500 till 10 000 euro

Gränserna som i momsbeskattningen tillämpas på verksamhet i liten skala höjs den 1 januari 2016. Gränsen för momsfri verksamhet höjs från 8 500 till 10 000 euro och den övre gränsen för en omsättning som berättigar till skattelättnad höjs från 22 500 till 30 000 euro.

Från och med 2016 måste företagare och företag betala moms då omsättningen överskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden. Är omsättningen mellan 10 000 och 30 000 euro kan man få momslättnad. De nya gränserna tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2016 eller senare.

​ Även i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning träder motsvarande höjningar i kraft. Därmed ska alla företag vars omsättning överskrider 10 000 euro erbjuda kontantkunder kvitto från och med 2016.

Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som säljaren lägger till försäljningspriset på en vara eller en tjänst. Säljaren tar ut skatten hos köparen i samband med försäljningen och redovisar den till staten. Alla som bedriver rörelsemässig försäljning eller uthyrning av varor eller tjänster eller därmed jämförbar verksamhet är momsskyldiga. Avsikten med de höjda gränserna är att göra det lättare att bli företagare och att främja sysselsättningen. Ändringen har också syftet att förebygga grå ekonomi.


Fanny Hellström är Esbo Lucia 2015!

Fanny, naetetjpg

Esbobygdens ungdomsförbund har i år valt 21-åriga Fanny Hellström till årets Esbo Lucia! Fanny Hellström har sedan unga år studerat vid Musikinstitutet Kungsvägen och blir i höst klar med sina studier i klassisk sång vid Helsingfors konservatorium.

Jag var tre år då jag började i MIK:s musiklek och det var nog där gnistan till att sjunga tändes och sedan dess har jag fortsatt att sjunga, säger Fanny. Jag kommer inte från en musikfamilj, men tillsammans med min kusin uppträdde vi mycket som barn och jag är så tacksam för att mina föräldrar och släktingar orkat sätta sig ner lyssna varje gång jag velat sjunga för dem. Att ha fått det stödet och intresset har varit väldigt värdefullt!

Inför uppdraget att bli Esbo Lucia säger Fanny att hon med öppet sinne och stor förväntan ser fram emot den här perioden. – Jag hoppas kunna sköta uppdraget väl och svara mot förväntningarna. Jag har själv varit med som tärna och vet vad som är viktigt för den gruppen och vilken roll lucia kan ha som ledare för teamet. Jag hoppas vi tillsammans via sången och musiken skall kunna förmedla både värme, glädje och tröst till våra åhörare.

Fanny kommer att krönas till sitt värv av riksdagsman Carl Haglund på den familjefest som arrangeras i Lagstads skola i Esbo centrum, lördag 5 december kl. 16. I programmet medverkar bl.a. Lekskolan Sockans barn. Arrangörer för årets kröningsfest är EBUF tillsammans med UF Södrik Svenskar. Efter kröningsfesten väntar ett digert besöksprogram ända fram till jul och det sista och 30:e uppträdandet sker under mellandagarna.

Esbo Lucia medverkar vid Musikinstitutet Kungsvägens julkonsert i Esbo domkyrka lördag 12.12 kl. 16 och vid Manskören Manifestums konsert i Olars kyrka måndag 14.12 kl. 19.

Esbo Lucia-insamlingen går i år till Pelastakaa Lapset–Rädda Barnen ry till förmån för organisationens verksamhet i Esbo.


Kommunförbundets Koskinen i Seinäjoki: Självstyrelsen ska leva i reformen

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen på landskapsbesök i Södra Österbotten den 27 november 2015

Självstyrelsen ska leva i reformen

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen lyfter fram vikten av kommunernas självbestämmanderätt och de kommande vårdområdenas självstyrelse i beredningen av reformen.

– Kommunerna har börjat skriva utlåtanden om principerna för de självstyrande områdena. Kommunerna behöver få veta mycket mer om reformens verkningar i praktiken, men redan nu lönar det sig att understryka självstyrelsens betydelse och reformens grundläggande mål, sade Koskinen i Seinäjoki under landskapsbesöket i Södra Österbotten på fredagen.

– Till den kommunala självstyrelsen hör att kommunerna själva får bestämma vilken region de tillhör. I dag hör många kommuner till ett landskap men till ett annat sjukvårdsdistrikt, och då måste de välja. Hittills har det varit möjligt att byta landskap om pendlingen börjat gå i en annan riktning under årens lopp.

Koskinen vill gå tillbaka till ruta ett: vårdreformens mål är att social- och hälsovårdstjänsterna ska vara klientorienterade och effektiva. En synnerligen viktig fråga är hur hälsofrämjandet, som kommunerna fortsätter att sköta, ska kopplas till de nya områdenas verksamhet. Därför måste vi parallellt med reformen fundera på den framtida kommunens uppgifter och roll som utvecklare av livskraften i regionen.

– Enligt regeringens riktlinjer ska beslutsfattandet i de självstyrande områdena bygga på egna direkta val. Kommunerna använder alltså ingen makt i de nya områdena, men de är inte heller en förlängning av statsförvaltningen. Alltför strama statliga tyglar stryper självstyrelseidén, de regionala initiativen och demokratin, framhöll Koskinen.

Koskinen hoppas att kommunerna så snart som möjligt får veta hur uppgifterna kommer att fördelas, var finansieringen ska tas och vad som ska hända med fastighetsegendomen. En sak som underlättar kommunernas arbete med utlåtandena är att regeringen har slagit fast att utbildningen på andra stadiet åtminstone inte ännu överförs till de självstyrande områdena.

– När ansvarsfrågorna bestäms måste man dessutom noga överväga vilka uppgifter som kunde överföras från staten till kommunerna. Exempelvis ansvaret och resurserna för sysselsättningen kunde gärna koncentreras till kommunerna.

– Kommunernas sakkunskap och erfarenhet bör tas till vara fullt ut. Samråd inverkar direkt på reformens måluppfyllelse, konstaterade Koskinen.


En betydande företagspark för bioekonomi och cirkulär ekonomi inrättas i Sköldvik i Borgå

50e7e465-14ee-4ae5-aa0b-16a9eb9f0ee1-main_image

En betydande företagspark för bioekonomi och cirkulär ekonomi planeras i Sköldvik i Borgå. Borgå stad och utvecklingsbolaget Posintra bygger i Sköldvik en ny framtid i samarbete med företagen i området. Företagsparken baserar sig delvis på den nuvarande verksamheten av företagen i området men samtidigt söker man också helt nya idéer.

I Sköldvik i Borgå ligger Nordens största kluster för oljeraffinering och petrokemi. I området finns det ca 3 500 arbetsplatser och 10 företag. Bolagen har en enhetlig produktionskedja från råolja till plast. Neste som är verksamt i området är ett av de största cleantech-företagen i Finland. Den huvudsakliga tyngdpunkten i dess produktion är bränslen som används i renare trafik.

– Neste producerar förnybar diesel vars råämnen är bl.a. olika avfall och rester. Detta är ett bra exempel på cirkulär ekonomi där den enas avfall är den andras råvara och materialen återanvänds. Grunden för bioekonomin är att förnybara naturresurser används för att producera näring, energi, produkter och tjänster, berättar biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz från Borgå stad.

– Sköldvik i Borgå har utmärkta möjligheter att utvecklas till en betydande central för bioekonomi och cirkulär ekonomi. Samtidigt kan det uppstå nya företag som också kan ge nya efterlängtade arbetsplatser i området.

Företagen i Sköldviksområdet  blev intresserade av projektet

Utvecklingsbolaget Posintra har fått finansiering för projektet från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

– Detta är ett viktigt och uppmuntrande projekt för möjligheterna som Sköldviks område har betraktas nu första gången i denna måttstock, berättar Posintras programdirektör Leena Tuomi.

Under följande två år skapas det för Sköldvik en gemensam vision och affärsmodell med vilka man kan locka placeringar. Dessutom ska samarbetet mellan de deltagande företagen öka och deras affärsmöjligheter ska bli bättre. I projektet utreds också samarbetsmöjligheterna för företagen som redan finns i Sköldvik och nya företag som eventuellt placerar sig där.

– Att Borgå utvecklas och har det bra förutsätter en livskraftig företagsverksamhet. Sköldviks exempel visar hurdana fördelar ett centraliserat industriområde kan erbjuda både för företagen och för regionen, säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

– Utvecklingen av företagsparken börjar med att man skapar en gemensam syn på framtiden. Efter detta kan staden planlägga mark som den äger enligt företagens behov. I arbetet deltar toppförmågor och företagen i Sköldviksområdet är också bundna och intresserade av att skapa en gemensam framtid, fortsätter von Schoultz.Företagen som för närvarande har bundit sig till att genomföra projektet är Styrochem Oy, Bilfinger Oy, Borealis Polymers Oy, Gasum Oy, Östra Nylands Avfallsservice Ab och Neste Abp.

Man måste känna noggrant till behoven som företagen som planerar investeringsbeslut har

Projektdirektör Pekka Pokela från Gaia Consulting konstaterar att det är mycket fint att få delta i byggandet av framtidens Sköldvik.

– Vi vill utveckla för områdets gamla och nya företag konkreta modeller för framgång och samarbete samt öppna nya möjligheter för affärsverksamhet. Därför måste man noggrant utreda vilka behov, önskemål och möjligheter företag som fattar investeringsbeslut har.

– Vi gör allt för att företagen deltar aktivt och ivrigt samt att de utmanar varandra när det gäller att utveckla nya affärsmodeller. Cirkulär ekonomi erbjuder betydande affärsmöjligheter samt nationalekonomiska fördelar.

Bakom projektet står utvecklingsbolaget Posintra och Borgå stad och konsultbolaget för hållbar affärsverksamhet Gaia Consulting i samarbete med planeringsbyrå Neste Jacobs deltar i dess genomförande. Målet är att skapa ny affärsverksamhet av cirkulär ekonomi.

 

Posintra är ett bolag verksamt i östra Nyland som koncentrerar sig på utvecklingen av SMF-företagens affärsverksamhet.

Gaia Consulting är ett konsultbyrå för hållbar affärsverksamhet som hjälper företagen och sammanslutningar förbättra deras konkurrenskraft med affärsverksamhet som är ansvarsfull och respekterar miljön.

Neste Jacobs är en planeringsbyrå som erbjuder teknologi-, planerings- och projektledningstjänster samt lösningar till dem.


Naturresursinstitutet: Skogarna i Finland är yngre än väntat

Enligt en undersökning utförd av Naturresursinstitutet (Luke) är skogarna i Finland betydligt yngre än vad tidigare uppskattats. Orsaken till felbedömningen är att man utgått från gammalt material då modellerna för trädens initilatillväxtskede gjorts upp. Utgående från materialet har man gjort en överuppskattning av tiden för trädens tillväxt under initialskedet, dvs. ålderstillägget.

– Ålderstillägget utgår från Yrjö Ilvessalos undersökningar som utfördes från 1920- till 1940-talet och den tabell som används utgår således i hög grad från naturligt föryngrade skogar med blädningsstruktur, berättar forskare Jouni Siipilehto på Luke.

Vid Naturresursinstitutet har man utarbetat en ny ålderstilläggsmodell för ekonomiskogarna. Modellen utgår från data från fältprovytor som insamlats under 1970- och 1980-talet där trädbestånden uppkommit både genom naturlig föryngring och skogsodling.

– Enligt den nya modellen är det uppskattade ålderstillägget mindre än det nuvarande ålderstillägget i hela landet. I södra Finland är skillnaden endast ett par år, men i Lappland är skogarna till och med över 10 år yngre, säger Siipilehto.

Bakom arbetet med att utveckla modellen ligger den försnabbade tillväxten hos plantbestånden i ekonomiskogarna under de senaste decennierna, bland annat tack vare nya skogsföryngringsmetoder.

71dba3de-3648-4967-a92b-8c4986b6e9c5

Den genomsnittliga skillnaden i värmesumman mellan den gamla och den nya ålderstilläggsmodellen för ekonomiskogar i bedömningen av skogsbeståendets verkliga ålder. 1350 °C motsvararvärmesumman i Hangö och 750 °C värmesumman i Sodankylä. Värmesumman utgör summan av årets dygnsmedeltemperaturer som är större eller lika med +5°C.

Den nya modellen för ålderstillägg kan tillämpas i vårdade ekonomiskogar

Största delen av skogarna i Finland är vårdade ekonomiskogar, i vilka ålderstilläggsmodellen generellt bör tas i bruk.

– Ålderstilläggsmodellen för ekonomiskogar ska inte användas för skogar med strukturer av olika ålder eller gamla naturskogar, t.ex. i nationalparker, där skogens föryngring under det dominerande kronskiktet fortsättningsvis är långsam, tillägger Siipilehto.

Ålderstilläggen för ekonomiskogar har publicerats som tabeller och regressionsmodell i Metsätieteen aikakauskirja 2/2015.

Trädens ålder fastställs med ett årsringsprov på brösthöjd (1,3 meter) samt tiden det tar att uppnå brösthöjdsålder, dvs. ålderstillägget. Ålderstillägget är alltså en uppskattning av längden på det initiala tillväxtskedet i träden.

Siipilehto, J. ja Huttunen, T. Metsikön todellisen iän määrittäminen rinnankorkeusiästä suomalaisissa talousmetsissä. Ikälisäysmalli INKA-aineiston kairauksista. Metsätieteen aikakauskirja 2/2015: 87-104.


Lars-Gunnar Nordströms arkiv har donerats till Nationalgalleriet

24f603c7-e7d5-46e7-9ffe-16ba59569aac-main_image

Lars-Gunnar Nordströms omfattande arkiv har donerats till Nationalgalleriet.

L-G Nordströmin Säätiö – L-G Nordströms Stiftelse – Foundation for Constructive Art har donerat konstnärens omfattande arkiv till Nationalgalleriet.

Lars-Gunnar Nordström (1924–2014) är känd för sina stora målningar i starka färger och för sina stålskulpturer. Han påverkade uppkomsten av nya, moderna bildkonstideal i Finland från och med 1950-talet. Hans tidiga abstrakta verk var föremål för häftiga konstdiskussioner när den finländska bildkonsten genomgick en tydlig förnyelse.

Nationalgalleriet har sedan tidigare verk av Nordström i sina samlingar.

Den nu donerade omfattande arkivhelheten innehåller material som ingått i konstnärens kvarlåtenskap från tidigt 1940-tal till 2000-talet. Materialet har bland annat att göra med hans många utställningar i Finland och på andra håll samt hans utlandsresor. Det var i Paris i början av 1950-talet som Nordström fann likasinnade konstnärer som brann för ett modernt formspråk.

I arkivmaterialet ingår också brev och ett stort antal fotografier. Materialet belyser på ett intressant sätt Nordströms insats som konstlärare. I samlingen ingår bland annat postkort med konstverk som han använde i sin undervisning.

Nordström var också en aktiv skribent, vilket manuskript för publicerade texter som ingår i arkivet vittnar om. I arkivmaterialet finns också aforismer och dikter.

”Lars-Gunnar Nordström var en föregångare inom den konkreta konsten i Finland och han kommer säkert att intressera konstforskare i framtiden. Därför är det viktigt att hans arkiv finns i Nationalgalleriet, där alla intresserade har tillgång till materialet”, konstaterar Mauri Niemi, ordförande för L-G Nordströms Stiftelse, som grundades år 2000.

Donationen har införlivats i Nationalgalleriets samlingar. I samlingarna ingår förutom konstverk också arkivmaterial som är av betydelse för konstforskningen. Materialet finns tillgängligt för forskare i Ateneums forskarrum enligt överenskommelse.

”Lars-Gunnar Nordströms arkiv är väldigt intressant både på grund av hans betydelse och på grund av innehållet i arkivet. Det ger oss ett betydande tillskott i materialet om konstnärer som debuterade efter kriget”, konstaterar Hanna-Leena Paloposki, som ansvarar för Nationalgalleriets konsthistoriska arkiv.

Arkivsamlingarna utnyttjas också i stor utsträckning av museet till exempel i samband med planeringen av utställningar och vid produktion av bakgrundsinformation om konstverk och konstnärer.


Förordningen om fiske förbättrar skyddet för fisk

Den nya förordningen om fiske stödjer återuppbyggnaden av hotade fiskbestånd. Förordningen som utfärdades av statsrådet 26.11 höjer genom fredning och fångstmått nivån på skyddet för många fiskarter jämfört med i dag. Vandringsfiskar ska i synnerhet få bättre skydd.

Förordningen förverkligar målen i den nya lagen om fiske som träder i kraft vid ingången av 2016. Lagens syfte är att trygga goda fiskemöjligheter och fiskbeståndens naturliga livscykel. Målet är ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske.

Förordningen ger betydligt bättre skydd för hotad vild insjölax och öring. Insjölax med fettfena, dvs. vild insjölax är totalfredad i Vuoksen och Hiitolanjoki vattensystem. Öring med fettfena är fredad inom hela havsområdet och i de inre vattnen söder om breddgraden 64°00’N.

Från år 2017 framåt ska fettfenan på de öringar, laxar och insjölaxar som utplanteras, klippas bort.  Kravet gäller fiskar som är ett år eller över ett år gamla när de utplanteras.  Bortklippta fettfenor gör det lättare att skilja vilda och utplanterade fiskar från varandra, varför det går att välja vilka fiskar som tas upp. Öringar med bortklippta fettfenor, dvs. utplanterade öringar, är inte fredade. Fångstmåttet eller minimimåttet för en öring är 50 cm.

Vild öring får fortfarande fiskas i landets norra delar. Norr om breddgraden 67°00’N är fångstmåttet för öring med fettfena fortfarande 50 cm och i de inre vattnen mellan breddgraderna 64°00’N och 67°00’N är måttet 60 cm.

Öring och lax är i fortsättningen totalfredade i åar och bäckar från ingången av september till utgången av november, vilket innebär att fredningstiden som tryggar fiskarnas lek förlängs när det gäller spöfisket.  I åar som hör till vattendragen för vandringsfisk är det förbjudet att nätfiska under tiden 15. 8 – 30.11.

Fångstmåttet för gös stiger från 37 cm till 42 cm i hela landet. Kommersiella fiskare i huvudsyssla får dock under en övergångstid på tre år fånga mindre gösar i hela landet. Under övergångstiden är fångstmåttet för gös 37 cm på Skärgårdshavet och i Bottniska viken och 40 cm i Finska viken och de inre vattnen.  Efter övergångstiden är minimimåttet för gös 40 cm på Skärgårdshavet och i Bottniska viken.

Lagen ger en möjlighet att på lokal nivå fastställa strängare fiskebegränsningar om de behövs för att skydda fiskbestånd. Närings-, trafik- och miljöcentralerna kan regionalt bestämma om fångstmått som är större eller mindre än de fångstmått som gäller i hela landet. I de samarbetsgrupper inom fiskerihushållningen som bildas år 2016 kan diskuteras ytterligare regionala begränsningar.

Förordningen om fiske träder i kraft 1.1.2016. Förordningen innehåller bestämmelser förutom om fredning av fiskar och fångstmått för fisk om utsättning och märkning av fångstredskap samt om utbildning och prov för fiskeövervakare.