Caruna och Konsumentombudsmannen fann en lösning – Caruna verkställer sina prishöjningar med intervaller

10271170_1603163066575772_3302472334798834339_o

Caruna kommer att verkställa prishöjningarna som träder i kraft den 1.3.2016 med intervaller. Detta kommer att genomföras genom att sänka grundavgifterna för elöverföring med 25 % fram till slutet av februari 2017.  Denna lösning nåddes genom förhandlingar mellan Caruna och konsumentombudsmannen. Utöver denna lösning kommer Caruna att verkställa en motsvarande ändring för alla företagskunder.

Caruna och konsumentombudsmannen har förhandlat om en slutlig lösning. Enligt den kommer Caruna att, under följande 12 månader, sänka grundavgiften på elöverföring med 25 %. Ändringen gäller Carunas båda nätbolag.  Krediteringen jämnar ut prishöjningen även under år 2017. Som en del av lösningen förbinder sig Caruna att hålla sina nya listade priser i kraft fram till utgången av år 2017.

Tack vare ändringen kommer den årliga förhöjningen av kostnaderna för elöverföringen, lite beroende på kundens elförbrukning, att i medeltal förbli under 15 % av den skattebelagda slutsumman på elöverföringsandelen. Till exempel för de som bor i flervåningshus och som förbrukar 2 000 kWh om året är höjningen ungefär 23 euro om året och i eluppvärmda fristående hus med en årlig förbrukning om 18 000 kWh är höjningen ungefär 140 euro om året.

”Vi förstår kundernas oro varmed vi har bekantat oss noggrant med våra kunders respons. Vi har grundligt granskat tillvägagångssätt som gör det möjligt för oss att på ett tacksamt sätt slutföra de nätförbättringsprojekt som lagen kräver. Samtidigt har vi tillsammans med konsumentombudsmannen letat efter en skälig lösning åt våra kunder som uppfyller både kraven i Elmarknadslagen och Konsumentskyddslagen. Den här lösningen är den som är mest opartisk och därtill gynnar den våra kunder omedelbart. Lösningen kommer även att sänka de prishöjningar Caruna tidigare annonserat, till en nivå som godkänns av konsumentombudsmannen,” berättar Ari Koponen, verkställande direktör vid Caruna.

Carunas nya offentliggjorda priser träder och förblir alltså i kraft den 1.3.2016.

Konsumentombudsmannen godkänner Carunas lösning

Vi har under våra förhandlingar gått igenom olika alternativ och tillsammans nått följande lösning.

” Vi har nu förhandlat om en slutlig lösning,” konstaterar Päivi Hentunen, Konsumentombudsman vid Konkurrens- och konsumentverket och överdirektör med ansvar för konkurrensfrågor.

Caruna fortsätter sitt nätförbättringsprogram

Nätförbättringsprogrammen som kräver omfattande investeringar bör slutföras så att bolaget kan uppfylla kraven om leveranssäkerhet enligt lagen. Caruna har förbättrat sitt nät under de senaste två åren till ett sammanlagt värde om nästan 300 miljoner euro och fortsätter, enligt tidigare planer, att verkställa sitt nätförbättringsprogram som ämnar fylla kraven i den ändrade lagen.

”Vi har åtagit oss att förbättra vårt nät så att det fyller samhällets krav och tjänar våra kunder så bra som möjligt även under de mest utmanande väderförhållanden. Vi har ett nät som omspänner en strecka på nästan 80 000 kilometer, vilket betyder att vi har ett enormt arbete framför oss men vi ämnar trots allt att genomföra reparationsarbetena på ett tacksamt sätt”, avslutar Koponen.


En betydande företagspark för bioekonomi och cirkulär ekonomi inrättas i Sköldvik i Borgå

50e7e465-14ee-4ae5-aa0b-16a9eb9f0ee1-main_image

En betydande företagspark för bioekonomi och cirkulär ekonomi planeras i Sköldvik i Borgå. Borgå stad och utvecklingsbolaget Posintra bygger i Sköldvik en ny framtid i samarbete med företagen i området. Företagsparken baserar sig delvis på den nuvarande verksamheten av företagen i området men samtidigt söker man också helt nya idéer.

I Sköldvik i Borgå ligger Nordens största kluster för oljeraffinering och petrokemi. I området finns det ca 3 500 arbetsplatser och 10 företag. Bolagen har en enhetlig produktionskedja från råolja till plast. Neste som är verksamt i området är ett av de största cleantech-företagen i Finland. Den huvudsakliga tyngdpunkten i dess produktion är bränslen som används i renare trafik.

– Neste producerar förnybar diesel vars råämnen är bl.a. olika avfall och rester. Detta är ett bra exempel på cirkulär ekonomi där den enas avfall är den andras råvara och materialen återanvänds. Grunden för bioekonomin är att förnybara naturresurser används för att producera näring, energi, produkter och tjänster, berättar biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz från Borgå stad.

– Sköldvik i Borgå har utmärkta möjligheter att utvecklas till en betydande central för bioekonomi och cirkulär ekonomi. Samtidigt kan det uppstå nya företag som också kan ge nya efterlängtade arbetsplatser i området.

Företagen i Sköldviksområdet  blev intresserade av projektet

Utvecklingsbolaget Posintra har fått finansiering för projektet från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

– Detta är ett viktigt och uppmuntrande projekt för möjligheterna som Sköldviks område har betraktas nu första gången i denna måttstock, berättar Posintras programdirektör Leena Tuomi.

Under följande två år skapas det för Sköldvik en gemensam vision och affärsmodell med vilka man kan locka placeringar. Dessutom ska samarbetet mellan de deltagande företagen öka och deras affärsmöjligheter ska bli bättre. I projektet utreds också samarbetsmöjligheterna för företagen som redan finns i Sköldvik och nya företag som eventuellt placerar sig där.

– Att Borgå utvecklas och har det bra förutsätter en livskraftig företagsverksamhet. Sköldviks exempel visar hurdana fördelar ett centraliserat industriområde kan erbjuda både för företagen och för regionen, säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

– Utvecklingen av företagsparken börjar med att man skapar en gemensam syn på framtiden. Efter detta kan staden planlägga mark som den äger enligt företagens behov. I arbetet deltar toppförmågor och företagen i Sköldviksområdet är också bundna och intresserade av att skapa en gemensam framtid, fortsätter von Schoultz.Företagen som för närvarande har bundit sig till att genomföra projektet är Styrochem Oy, Bilfinger Oy, Borealis Polymers Oy, Gasum Oy, Östra Nylands Avfallsservice Ab och Neste Abp.

Man måste känna noggrant till behoven som företagen som planerar investeringsbeslut har

Projektdirektör Pekka Pokela från Gaia Consulting konstaterar att det är mycket fint att få delta i byggandet av framtidens Sköldvik.

– Vi vill utveckla för områdets gamla och nya företag konkreta modeller för framgång och samarbete samt öppna nya möjligheter för affärsverksamhet. Därför måste man noggrant utreda vilka behov, önskemål och möjligheter företag som fattar investeringsbeslut har.

– Vi gör allt för att företagen deltar aktivt och ivrigt samt att de utmanar varandra när det gäller att utveckla nya affärsmodeller. Cirkulär ekonomi erbjuder betydande affärsmöjligheter samt nationalekonomiska fördelar.

Bakom projektet står utvecklingsbolaget Posintra och Borgå stad och konsultbolaget för hållbar affärsverksamhet Gaia Consulting i samarbete med planeringsbyrå Neste Jacobs deltar i dess genomförande. Målet är att skapa ny affärsverksamhet av cirkulär ekonomi.

 

Posintra är ett bolag verksamt i östra Nyland som koncentrerar sig på utvecklingen av SMF-företagens affärsverksamhet.

Gaia Consulting är ett konsultbyrå för hållbar affärsverksamhet som hjälper företagen och sammanslutningar förbättra deras konkurrenskraft med affärsverksamhet som är ansvarsfull och respekterar miljön.

Neste Jacobs är en planeringsbyrå som erbjuder teknologi-, planerings- och projektledningstjänster samt lösningar till dem.


Naturresursinstitutet: Skogarna i Finland är yngre än väntat

Enligt en undersökning utförd av Naturresursinstitutet (Luke) är skogarna i Finland betydligt yngre än vad tidigare uppskattats. Orsaken till felbedömningen är att man utgått från gammalt material då modellerna för trädens initilatillväxtskede gjorts upp. Utgående från materialet har man gjort en överuppskattning av tiden för trädens tillväxt under initialskedet, dvs. ålderstillägget.

– Ålderstillägget utgår från Yrjö Ilvessalos undersökningar som utfördes från 1920- till 1940-talet och den tabell som används utgår således i hög grad från naturligt föryngrade skogar med blädningsstruktur, berättar forskare Jouni Siipilehto på Luke.

Vid Naturresursinstitutet har man utarbetat en ny ålderstilläggsmodell för ekonomiskogarna. Modellen utgår från data från fältprovytor som insamlats under 1970- och 1980-talet där trädbestånden uppkommit både genom naturlig föryngring och skogsodling.

– Enligt den nya modellen är det uppskattade ålderstillägget mindre än det nuvarande ålderstillägget i hela landet. I södra Finland är skillnaden endast ett par år, men i Lappland är skogarna till och med över 10 år yngre, säger Siipilehto.

Bakom arbetet med att utveckla modellen ligger den försnabbade tillväxten hos plantbestånden i ekonomiskogarna under de senaste decennierna, bland annat tack vare nya skogsföryngringsmetoder.

71dba3de-3648-4967-a92b-8c4986b6e9c5

Den genomsnittliga skillnaden i värmesumman mellan den gamla och den nya ålderstilläggsmodellen för ekonomiskogar i bedömningen av skogsbeståendets verkliga ålder. 1350 °C motsvararvärmesumman i Hangö och 750 °C värmesumman i Sodankylä. Värmesumman utgör summan av årets dygnsmedeltemperaturer som är större eller lika med +5°C.

Den nya modellen för ålderstillägg kan tillämpas i vårdade ekonomiskogar

Största delen av skogarna i Finland är vårdade ekonomiskogar, i vilka ålderstilläggsmodellen generellt bör tas i bruk.

– Ålderstilläggsmodellen för ekonomiskogar ska inte användas för skogar med strukturer av olika ålder eller gamla naturskogar, t.ex. i nationalparker, där skogens föryngring under det dominerande kronskiktet fortsättningsvis är långsam, tillägger Siipilehto.

Ålderstilläggen för ekonomiskogar har publicerats som tabeller och regressionsmodell i Metsätieteen aikakauskirja 2/2015.

Trädens ålder fastställs med ett årsringsprov på brösthöjd (1,3 meter) samt tiden det tar att uppnå brösthöjdsålder, dvs. ålderstillägget. Ålderstillägget är alltså en uppskattning av längden på det initiala tillväxtskedet i träden.

Siipilehto, J. ja Huttunen, T. Metsikön todellisen iän määrittäminen rinnankorkeusiästä suomalaisissa talousmetsissä. Ikälisäysmalli INKA-aineiston kairauksista. Metsätieteen aikakauskirja 2/2015: 87-104.


Lars-Gunnar Nordströms arkiv har donerats till Nationalgalleriet

24f603c7-e7d5-46e7-9ffe-16ba59569aac-main_image

Lars-Gunnar Nordströms omfattande arkiv har donerats till Nationalgalleriet.

L-G Nordströmin Säätiö – L-G Nordströms Stiftelse – Foundation for Constructive Art har donerat konstnärens omfattande arkiv till Nationalgalleriet.

Lars-Gunnar Nordström (1924–2014) är känd för sina stora målningar i starka färger och för sina stålskulpturer. Han påverkade uppkomsten av nya, moderna bildkonstideal i Finland från och med 1950-talet. Hans tidiga abstrakta verk var föremål för häftiga konstdiskussioner när den finländska bildkonsten genomgick en tydlig förnyelse.

Nationalgalleriet har sedan tidigare verk av Nordström i sina samlingar.

Den nu donerade omfattande arkivhelheten innehåller material som ingått i konstnärens kvarlåtenskap från tidigt 1940-tal till 2000-talet. Materialet har bland annat att göra med hans många utställningar i Finland och på andra håll samt hans utlandsresor. Det var i Paris i början av 1950-talet som Nordström fann likasinnade konstnärer som brann för ett modernt formspråk.

I arkivmaterialet ingår också brev och ett stort antal fotografier. Materialet belyser på ett intressant sätt Nordströms insats som konstlärare. I samlingen ingår bland annat postkort med konstverk som han använde i sin undervisning.

Nordström var också en aktiv skribent, vilket manuskript för publicerade texter som ingår i arkivet vittnar om. I arkivmaterialet finns också aforismer och dikter.

”Lars-Gunnar Nordström var en föregångare inom den konkreta konsten i Finland och han kommer säkert att intressera konstforskare i framtiden. Därför är det viktigt att hans arkiv finns i Nationalgalleriet, där alla intresserade har tillgång till materialet”, konstaterar Mauri Niemi, ordförande för L-G Nordströms Stiftelse, som grundades år 2000.

Donationen har införlivats i Nationalgalleriets samlingar. I samlingarna ingår förutom konstverk också arkivmaterial som är av betydelse för konstforskningen. Materialet finns tillgängligt för forskare i Ateneums forskarrum enligt överenskommelse.

”Lars-Gunnar Nordströms arkiv är väldigt intressant både på grund av hans betydelse och på grund av innehållet i arkivet. Det ger oss ett betydande tillskott i materialet om konstnärer som debuterade efter kriget”, konstaterar Hanna-Leena Paloposki, som ansvarar för Nationalgalleriets konsthistoriska arkiv.

Arkivsamlingarna utnyttjas också i stor utsträckning av museet till exempel i samband med planeringen av utställningar och vid produktion av bakgrundsinformation om konstverk och konstnärer.


Förordningen om fiske förbättrar skyddet för fisk

Den nya förordningen om fiske stödjer återuppbyggnaden av hotade fiskbestånd. Förordningen som utfärdades av statsrådet 26.11 höjer genom fredning och fångstmått nivån på skyddet för många fiskarter jämfört med i dag. Vandringsfiskar ska i synnerhet få bättre skydd.

Förordningen förverkligar målen i den nya lagen om fiske som träder i kraft vid ingången av 2016. Lagens syfte är att trygga goda fiskemöjligheter och fiskbeståndens naturliga livscykel. Målet är ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske.

Förordningen ger betydligt bättre skydd för hotad vild insjölax och öring. Insjölax med fettfena, dvs. vild insjölax är totalfredad i Vuoksen och Hiitolanjoki vattensystem. Öring med fettfena är fredad inom hela havsområdet och i de inre vattnen söder om breddgraden 64°00’N.

Från år 2017 framåt ska fettfenan på de öringar, laxar och insjölaxar som utplanteras, klippas bort.  Kravet gäller fiskar som är ett år eller över ett år gamla när de utplanteras.  Bortklippta fettfenor gör det lättare att skilja vilda och utplanterade fiskar från varandra, varför det går att välja vilka fiskar som tas upp. Öringar med bortklippta fettfenor, dvs. utplanterade öringar, är inte fredade. Fångstmåttet eller minimimåttet för en öring är 50 cm.

Vild öring får fortfarande fiskas i landets norra delar. Norr om breddgraden 67°00’N är fångstmåttet för öring med fettfena fortfarande 50 cm och i de inre vattnen mellan breddgraderna 64°00’N och 67°00’N är måttet 60 cm.

Öring och lax är i fortsättningen totalfredade i åar och bäckar från ingången av september till utgången av november, vilket innebär att fredningstiden som tryggar fiskarnas lek förlängs när det gäller spöfisket.  I åar som hör till vattendragen för vandringsfisk är det förbjudet att nätfiska under tiden 15. 8 – 30.11.

Fångstmåttet för gös stiger från 37 cm till 42 cm i hela landet. Kommersiella fiskare i huvudsyssla får dock under en övergångstid på tre år fånga mindre gösar i hela landet. Under övergångstiden är fångstmåttet för gös 37 cm på Skärgårdshavet och i Bottniska viken och 40 cm i Finska viken och de inre vattnen.  Efter övergångstiden är minimimåttet för gös 40 cm på Skärgårdshavet och i Bottniska viken.

Lagen ger en möjlighet att på lokal nivå fastställa strängare fiskebegränsningar om de behövs för att skydda fiskbestånd. Närings-, trafik- och miljöcentralerna kan regionalt bestämma om fångstmått som är större eller mindre än de fångstmått som gäller i hela landet. I de samarbetsgrupper inom fiskerihushållningen som bildas år 2016 kan diskuteras ytterligare regionala begränsningar.

Förordningen om fiske träder i kraft 1.1.2016. Förordningen innehåller bestämmelser förutom om fredning av fiskar och fångstmått för fisk om utsättning och märkning av fångstredskap samt om utbildning och prov för fiskeövervakare.


Grunderna för krisstöd till mjölk- och svingårdar godkända

Regeringen godkände i dag grunderna för utbetalning av ett tillfälligt extraordinärt stöd till griskött- och mjölkproducenter. Stödet finansieras med både Europeiska unionens medel och Finlands nationella medel.

Anledningen till behovet av stöd är jordbrukets svåra ekonomiska läge. Ryssland förlängde förbudet mot import av livsmedel på sommaren och på grund av jordbruksprodukternas hårda marknadsläge har producentpriserna gått ner. Vidare orsakade det svåra vädret under vegetationsperioden inkomstförluster och extra kostnader.

EU-bestämmelserna kräver att det tillfälliga stödet fördelas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier så att det inte leder till snedvridning av konkurrensen. I det stöd som finansieras av EU får Finland betala ett belopp som är högst 8 985 522 euro samt ett motsvarande belopp i form av nationellt finansierat kompletterande stöd. Enligt regeringens beslut ska mjölkproducenter få sammanlagt ca 10 miljoner euro och grisköttproducenter ca 8 miljoner euro i stöd.

Stödet till mjölkproducenter betalas i hela landet enligt kvotregistret. För den produktion av mjölk 1.1 – 31.3.2015 som man köpt för marknadsföring eller direktförsäljning till konsumenter betalas högst 0,85 cent per liter i EU-finansierat stöd. I södra Finland betalas därtill högst 0,82 cent per liter i nationellt kompletterande stöd. I området för nordligt stöd ordnas ett motsvarande nationellt komplement till EU-stödet genom att höja stödet för produktionen i november-december 2015 med 1,5 cent per liter.

Stödet till grisköttproducenter betalas enligt antalet svin som finns registrerade i svinregistret den första maj, juni, juli och augusti 2015. Producenterna uppmanas att kontrollera registeruppgifterna för att stödgrunderna ska vara aktuella och riktiga. Stödet uppgår till högst 28 euro per sugga och högst 8 euro per slaktsvin och ungt avelssvin. Hälften av stödet betalas med EU-medel och hälften med nationella medel.

Ansökningstiden börjar den 1 december då ansökningsblanketten finns att få på www.suomi.fi. Blanketten ska lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 18.12.2015. Landsbygdsverket ger närmare anvisningar för ansökan om stöd.

Krisstöden ska betalas till producenterna senast vid utgången av juni 2016. Stöden betalas inom ramen för statsbudgeten. Nivån på enhetsstöd kan också ses över innan den slutliga mjölkkvantiteten och det slutliga antalet svin har blivit klara och statsbudgeten 2016 fastställd.


DÄCKEN PÅ TUNGA FORDON ÄR I VINTERSKICK – Däckkraven skärps i samband med totalrevisionen av vägtrafiklagen

f4b65e55-b5b2-449f-99f9-15ef4cf16b4f-main_image

Transportföretagen rustar sig i allmänhet för vintertrafiken med sakenliga däck.

Användningen av vinterdäck på person- och paketbilar är obligatorisk från och med början av december månad. För tunga fordons däck gäller inga särskilda bestämmelser för vintersäsongen, men transportföretagen rustar sig i allmänhet för vintertrafiken med sakenliga däck. Enligt en däckundersökning från förra vintern var närmare 98 procent av lastbils- och släpvagnsdäckens mönsterdjup förenliga med föreslagna krav.

Däckkraven för tunga fordon vintertid har under de senaste åren skärpts betydligt i Sverige, Norge och Ryssland. Enligt kommunikationsministeriet kommer alla däckbestämmelser i Finland att revideras i samband med totalrevisionen av vägtrafiklagstiftningen. Avsikten är att lagförslagen i anslutning till reformerna behandlas under riksdagens höstsession 2016.

Alla centrala ändringar samtidigt

Däckbranschens tekniska forum har publicerat ett förslag till däckkrav för tunga fordon vintertid. Med förslaget eftersträvas en förbättring av säkerhet och framkomlighet i vintertrafiken. ”Skärpningen av däckkraven borde ske på samma sätt som man gjort i grannländerna, samtidigt för alla centrala faktorers del”, betonar Juha Mustakangas, ordförande för däckbranschens tekniska forum.

Förslaget gäller lastbilar och bussar samt släpvagnar, vilkas totalvikt överskrider 3,5 ton. Bilens drivaxlar skall under vintermånaderna december, januari och februari förses med vinterdäck som är märkta med M+S eller 3PMSF. På styrande och drivande axlars däck skall mönsterdjupet vintertid vara minst 5 mm samt på övriga axlars däck och släpvagnar minst 3 mm. De nya kraven skulle gälla också utländska fordon som körs i finländsk trafik.

Obetydliga kostnader för transportbolagen

Polisen, Bildäcksförbundet och Trafikskyddet arrangerade 12.2.- 20.3.2015 däckkontroller på åtta olika orter i Finland och längs riksväg 21. I däckundersökningen kontrollerades sammanlagt 645 tunga fordon eller fordonskombinationer, av vilka knappa 15 procent var registrerade utomlands. Antalet lastbilsdäck var sammanlagt 4 534 och för släpvagnarnas del undersöktes 4 502 stycken däck.

I däckundersökningarna påträffades endast 0,4 procent olagliga däck (under 1.6 mm). Av de kontrollerade däcken var endast 2,4 procent sådana som inte uppfyllde de av däckbranschens tekniska forum föreslagna skärpta mönsterdjupskraven (minst 3 mm eller 5 mm beroende på däckets placering) för däck i vinterbruk. Samtidigt konstaterades, att det föreslagna kravet som gäller vinterdäck på drivaxlarna i vart femte fall inte uppfylldes.

”I skenet av denna undersökning skulle vårt förslag till mönsterdjupskrav vintertid inte förorsaka tilläggskostnader för den tunga trafiken genom att de däck som idag används redan nu, med ett fåtal undantag, uppfyller de föreslagna minimimönsterdjupen. Också den kostnadsverkan som vinterdäcksförslaget för drivhjulsdäckens del skulle betyda, kommer sannolikt att bli synnerligen liten”, menar Mustakangas.

Däckbranschens tekniska forum

Däckbranschens tekniska forum är en grupp bestående av däckbranschens tekniska experter med uppgift att definiera däckbranschens gemensamma budskap i centrala däckfrågor. I expertgruppen är Bildäcksförbundet r.f., Bridgestone Finland Oy, Continental Rengas Oy, Goodyear Dunlop Tires Finland Oy, Nokian Däck Abp och Oy Suomen Michelin Ab representerade. Ordförande är Juha Mustakangas som representerar Bildäcksförbundet r.f.


Sonja Lehto är Finlands Lucia 2015

Vinnarkandidat_Sonja_470x255

Sonja Lehto från Grankulla har valts till Finlands Lucia 2015.

– Det här är bästa dagen i mitt liv! Jag har inte kunnat sova på hela natten för jag har varit så nervös. Jag ser fram emot att vara Finlands Lucia.

– Jag tycker att lucia är en av de vackraste traditioner vi har. Lucia för med sig värme, glädje och ljus till alla, särskilt till dem som behöver det. Dessutom för lucia människor samman.

Finlands Lucia är en del av luciainsamlingen som i år samlar in medel för att stöda utsatta barnfamiljer, som av olika orsaker har det svårt att klara av sin vardag. Ifjol nådde luciainsamlingen ett rekordresultat på nästan 137 000 euro. Med de medlen har Folkhälsan bland annat ordnat FamiljeKraft-läger för utsatta familjer. På lägren har närmare 100 barn med föräldrar deltagit.

Finlands Lucia kröns i Helsingfors domkyrka söndag 13.12 kl. 17.00 av prästen och författaren Hilkka Olkinuora. Efter det åker luciakortegen genom Helsingfors centrum.

Lucia har redan mer än 80 besök inbokade och under luciaveckoslutet kan man se Lucia med följe redan på lördag 12.12 under luciaglöggen i Forum i Helsingfors kl. 9.00. Finlands Lucia öppnar också luciamarknaden 12.12 kl. 11.00 på Centralgatan i Helsingfors. På söndag 13.12 uppträder hon på Fölisöns julstig vid Karuna kyrka kl. 12.30.

Luciainsamlingen fortsätter ända till slutet av januari.

Finlands Lucia förvaltas av Folkhälsan i samarbete med Hufvudstadsbladet och Svenska Yle.


Finska riksdagsledamoten Christina Gestrin: Fortsatt samarbete kring Östersjön

Gestrin_Stina

Finska riksdagsledamoten Christina Gestrin representerade Parlamentariska Östersjökonferensen vid det sextonde internationella miljöforumet “Baltic Sea Day” i Sankt Petersburg 18–20.3.2015. Gestrin betonade behovet av att fortsätta det gemensamma miljösamarbetet, trots den ökade politiska spänningen kring Östersjön.

        Det konstruktiva miljösamarbetet måste fortsätta, även under politiskt svåra tider. Forumet Baltic Sea Day är en viktig komponent i befrämjandet av en hållbar, grön tillväxt i Östersjöregionen, sade Gestrin. 

        Under Parlamentariska Östersjökonferensens konferens i Polen förra augusti krävde vi, parlamentarikerna, att regeringarna fortsättningsvis ska lägga in starka insatser och tillägnade resurser för den fortsatta förbättringen och moderniseringen av kapaciteten för avloppsvattenshantering i hela Östersjöregionen, fortsatte Gestrin.

Gestrin och Östersjöparlamentarikerna vill också se konkreta aktioner.

        Jag anser att Kaliningrads avloppsvattenshanteringsfaciliteter måste slutföras innan slutet av 2015, vilket förutsätter ett fortsatt samarbete, menade Gestrin. 

Östersjöländerna bör snabbt komma överens om att förbjuda utsläpp av avfallvatten från passagerarfartygen, avslutade Gestrin.

 


Magistraterna förenhetligar tillämpning av lag om hemkommun vid flytt till fritidshus

Det har blivit allt vanligare att flytta till sitt fritidshus eftersom det är möjligt att bo året runt i allt flera av dessa. Detta har lett till en varierande tillämpning av lag om hemkommun och till problem med registrering av hemkommun då den som flyttar till ett fritidshus har velat ha den som sin stadigvarande bostad.  I praktiken har alla magistrater ansett att det i vissa fall är möjligt att ändra personens hemkommun till kommunen där fritidshuset är beläget.

Magistraterna har dock haft olika praxis angående vilken bostad som ska registreras som stadigvarande bostad för den som flyttar. Även kommunernas inställning till flyttning till fritidshus har avvikit från varandra.   En del kommuner har förhållit sig positiva till att fritidshuset har registrerats som stadigvarande bostad. Å andra sidan har en del av kommunerna med stöd av markanvändnings- och bygglagen förelagt dem som bor i ett fritidshus med vite för att få ett slut på det stadigvarande boendet.

Högsta förvaltningsdomstolen och några förvaltningsdomstolar har i sina beslut kommit till den slutsatsen att om en fastighet har antecknats som fritidshus i en enlighet med gällande plan som följer markanvändnings- och bygglagen, kan det inte registreras som en stadigvarande bostad i befolkningsdatasystemet enligt i lag om hemkommun.  P.g.a. av dessa prejudikat förenhetligar magistraterna sin tillämpning och i fortsättningen iakttar man samma förfarande vid registrering av flyttning till fritidshus.

När magistraten konstaterat att personens hemkommun har ändrats till kommunen där fritidshuset är beläget, kan fridshuset som används av den som flyttar dock inte längre antecknas som dennes bostad, utan personen registreras “utan stadigvarande bostad” i ifrågavarande kommun.  Adressen på fritidshuset, kan dock på begäran av den som flytta antecknas som dennes postadress i befolkningsdatasystemet. Beslut om att förenhetliga förfarandet har fattats 23 september 2014. Magistratens nya anvisning gäller flyttningsanmälningar som behandlats efter att anvisningen tagits i bruk.