Polisdirektör Robin Lardot blir chef för centralkriminalpolisen

47253_lardot_robin_2_
Robin Lardot
Statsrådet har utnämnt juris kandidat Robin Lardot (f.1962) till tjänsten som chef för centralkriminalpolisen för tiden 1.10.2013 – 30.9.2020. Tjänsten söktes av 11 personer inom utsatt tid.

Lardot är för närvarande anställd som polisdirektör vid Polisstyrelsen där han har varit chef för enheten för brottsbekämpning sedan 2010. Han är också första vikarie för polisöverdirektören. Lardot har arbetat inom polisförvaltningen i ca 30 år och ansvarat för polisens brottsbekämpning sedan 2003. Han har varit med om att genomföra flera utvecklingsprojekt och årligen berett resultatstyrningen av brottsbekämpningen.

Lardot har arbetserfarenhet av uppgifter på olika nivåer inom polisorganisationen, dvs. polisens högsta ledning, centralkriminalpolisen och den lokala polisen. Han har synnerligen god kännedom om polisens brottsbekämpning samt kompetens om strategisk planering och resultatstyrning inom brottsbekämpningen.

Lardot har haft en central roll i beredningen av flera principbeslut av statsrådet, bl.a. de senaste programmen för bekämpning av ekonomisk brottslighet samt strategin för att bekämpa organiserad brottslighet. Han är också ordförande för det nordiska polis- och tullsamarbetet.

Lardot har ca 15 års erfarenhet av det internationella samarbetet med intressegrupper. Han har deltagit i utvecklingen av samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i EU, Norden och närområdena.

Chefen för centralkriminalpolisen leder centralkriminalpolisens verksamhet och ansvarar för att ämbetsverkets uppgifter sköts på ett resultatrikt, ändamålsenligt och effektivt sätt. Dessutom ska chefen för centralkriminalpolisen bland annat svara för de allmänna verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket, avtala med Polisstyrelsen om resultatmål och anslag samt fastställa verksamhetsstrategin och verksamhetens insatsområden.

Centralkriminalpolisen har till uppgift att bekämpa internationell, organiserad, yrkesmässig, ekonomisk och annan allvarlig brottslighet. Centralkriminalpolisen gör undersökningar, tillhandahåller sakkunnigtjänster och utvecklar brottsbekämpningen och brottsundersökningsmetoderna. Centralkriminalpolisens huvudverksamhetsställe är i Vanda.


Inrikesministeriet: Ministerier och organisationer tillsammans för likabehandling av samerna

Samerna är EU:s enda urfolk, och deras språk, kultur och traditionella levnadssätt bör skyddas. Detta är det viktigaste budskapet på konferensen Boahttevuohta – Framåt tillsammans i Enare 14 – 15.8.2013.

Regeringen har som mål att ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter. Ratificeringen av konventionen har väckt häftig diskussion om dess effekter och behov.

En av huvudtalarna vid konferensen är Lee Swepston, tidigare sakkunnig vid FN:s arbetsorganisation, ILO. Han påpekar att antagandet av konventionen är en viktig signal både nationellt och internationellt om att man i Finland behandlar samerna på ett likvärdigt sätt utan diskriminering.

Avsikten med konferensen Boahttevuohta är att ge alla en möjlighet att diskutera frågan, skingra farhågor och förmedla saklig information om utsikterna för konventionen.

Justitieministeriet har utrett hur olika ministerier ser på förutsättningarna för ratificering av konventionen samt dess effekter.

– Ratificeringen av ILO-konventionen är framför allt ett ställningstagande för urfolkens rättigheter. Det är en rikedom för oss att personer som hör till EU:s enda urfolk bor i Finland. Regeringen har senast i december 2012 förbundit sig till målet att ratificera konventionen under denna regeringsperiod, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

På konferensen diskuteras också andra aktuella likabehandlingsfrågor såsom hatretorik på webben eller mediernas roll i uppbyggandet av goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. Också de unga får sin röst hörd på konferensen: de berättar hur det känns att vara sameungdom i dag eller hurdana uppfattningar de finländska medierna skapar om minoritetsgrupperna i vårt samhälle.

Konferensen arrangeras av YES6-projektet, som samordnas av inrikesministeriet, i samarbete med andra ministerier och organisationer.

Följ evenemanget och delta i diskussionen på nätet. Konferensen kan följas i direktsändning på nätet på adressen:
new.livestream.com/sapmi/boahttevuohta

Anförandena på konferensen kan också följas på Twitter #boahttevuohta

Under konferensen publiceras fyra nyhetsbrev som kan läsas på adressen www.yhdenvertaisuus.fi/uutiskirje


Högsjöbevakningsfartygets dop och sjösättning vid STX Finlands Raumo varv

f3b7b4d849c1517a52319dd6edce1bfce8300db9

Högsjöbevakningsfartyget UVL 10, som byggs för Gränsbevakningsväsendet på STX Finland Ab:s Raumo varv, fick på fredagen 2.8. sitt namn Turva vid det högtidliga dopet och sjösättningen. Som fartygets fadder fungerade inrikesminister Päivi Räsänen, som önskade fartyget och dess besättning lycka och välgång i verksamheten till havs. Minister Räsänen konstaterade i sitt faddertal, att fartygets färdigställande är en viktig del av den i regeringsprogrammet inskrivna beredskapen för riskerna med en ökande sjötrafik och för bekämpning av miljöskador. Fartyget representerar enligt ministern det av regeringen bedrivna samarbetstänkandet, för det har planerats i samarbete mellan experter och fartygets användare, och det stöder många myndigheters arbete. Detta är särskilt viktigt i en tid med knappa resurser.

Högsjöbevakningsfartyget, som blir färdigt i slutet av 2013, är i tekniskt hänseende på toppnivå, 96 meter långt och 17 meter brett. Fartyget är blått och vitt, och färgsättningen enligt nationalflaggan stöder dess arbete i våra havsområdens internationella verksamhetsmiljö. I en öppen namnförslagstävling lämnades inalles 1 358 förslag till namn på fartyget. Gränsbevakningsväsendet valde bland förslagen ett namn som har traditioner och som väl beskriver Gränsbevakningsväsendets kärnuppgifter. Efter färdigställandet placeras fartyget i Finska viken. Fartyget är i seglation året runt, ca 300 dygn per år.

Högsjöbevakningsfartygets uppgifter och funktionsförmåga

Högsjöbevakningsfartyget används för gränsövervakning, sjöräddning, miljöskydd och övervakning av naturresurserna, för oljebekämpning på öppna havet samt för myndighetssamarbete. Från fartyget kan men operera med hjälpbåtar och helikopter. Fartyget används på Östersjöområdet i alla väder- och siktförhållanden och det klarar av självständig långvarig verksamhet med stor aktionsradie. Fartygets skrov och dess system har planerats så att de är sjödugliga och funktionssäkra med tanke på verksamhet i extrema förhållanden.

Fartyget har ett stort arbetsdäck och ett system för uppsamling av olja samt rymliga tankar för uppsamlad olja, vilket möjliggör en lång funktionstid. Oljebekämpning på öppna havet kan vid behov utföras i sjögång och i vinterförhållanden. Fartyget har också förmåga till bekämpning av kemikalieolyckor. Högsjöbevakningsfartygets sjöräddningsförmåga är mångsidig. Det kan fungera i svåra förhållanden och fungerar vid behov som ledningscentral vid flertypsolyckor. Fartyget har stor släckningskapacitet vid fartygsbränder och förmåga att rädda ett stort antal människor ur havet eller från ett annat fartyg. Dessutom har fartyget bl.a. sjukhytter och helikopterdäck för eventuella evakueringar. Också fartygets nödbogseringsförmåga på 100 ton är utmärkt i en situation, där man måste bogsera ett stort olycksfartyg. Högsjöbevakningsfartyget är också utrustat så, att det har stor förmåga att uthärda skador vid grundstötning, brand, maskinhaveri o.dyl. problemsituationer. Fartyget har dubbel botten, dubblerat maskinrum samt separata system för upprätthållande av funktionsförmågan.

Fartyget kan utnyttjas också utanför Finlands sjöräddningsansvarsområde vid olika sedvanliga och större olyckor genom att det fungerar som evakueringsunderlag, oljebekämpningsenhet, ledningsenhet på olycksplatsen eller rentav förser helikoptrarna med bränsle så att deras aktionstid förlängs i en olyckssituation.

I planeringen av fartyget har ägnats särskild uppmärksamhet åt miljövänliga och energieffektiva lösningar. Som bränsle används flytande naturgas (LNG) som ger små utsläpp, och dieselolja, varvid fartygets egna utsläpp blir små.

I ett fartygs byggnadsprocess är sjösättningen och dopet unika tillställningar, som vi alltid är stolta över särskilt i fråga om det här tekniskt avancerade och för miljövänlig gränsbevakning planerade fartyget. Fartygets byggnadsprocess fortsätter härifrån framöver intensivt fram till fartygets slutliga överlåtande mot slutet av år 2013”, berättar STX Finlands vice verkställande direktör och Raumo varvs direktör Jari Anttila.

Sjösättningen och dopet är vid anskaffning av ett fartyg alltid unika och ur beställarens synvinkel enastående evenemang, över vilka vi kan vara stolta och för vilka vi kan lyckönska många. Med det här fartyget kommer vi att få en nationellt betydande prestationsförmåga på våra havsområden. Planeringen och byggandet av fartyget – det bevakningsfartyg som nu i dopet fått namnet Turva är ett bevis på användarens och varvets professionella kunnande. Förberedelserna går nu vidare och siktar mot fartygets ibruktagande”, berättar avdelningschefen vid tekniska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet, kommodor Jukka Jaakkola.


Du kan berätta din åsikt om den interna övervakningen av polisen på diskussionsforumet Dinasikt.fi

Inrikesministeriet har lagt ut en enkät om den interna övervakningen av polisen på statsförvaltningens diskussionsforum Dinasikt.fi (www.dinasikt.fi). Enkäten kan besvaras fram till den 26 april 2013.

En arbetsgrupp vid inrikesministeriet håller på att utreda ansvars-, befogenhets- och resursfrågor som gäller polisens interna övervakning. Utvecklingsförslagen färdigställs före slutet av juni 2013. Bakgrunden till att arbetsgruppen tillsattes är justitiekanslerns omfattande beslut från 2010 i ett klagomålsärende som gäller narkotikapolisen. I beslutet ansågs att den rättsliga grunden för polisens interna laglighetsövervakning och rättsskyddet för den som är föremål för övervakningen i någon mån är oklara.

Med intern laglighetsövervakning avses i detta sammanhang olika förfaranden och arrangemang med hjälp av vilka man kan försäkra sig om att polisens verksamhet är lagenlig samt åtgärder som bidrar till att brott mot tjänsteplikt och lagstridig eller annars osaklig verksamhet blir föremål för vederbörlig utredning och åtgärder. Arbetsgruppen utreder också rättsskyddet, rättigheterna och förpliktelserna för de människor som på olika sätt har att göra med laglighetsövervakningen. Intern laglighetsövervakning genomförs på alla nivåer i polisorganisationen.

Dinasikt.fi

Ytterligare information om arbetsgruppen för den rättsliga grunden gällande polisens interna övervakning på inrikesministeriets webbplats


Minister Räsänen: Rambeslutet stärker den inre säkerheten

Statsrådet lämnade i dag sitt rambeslut till riksdagen för kännedom. Genom rambeslutet får både Gränsbevakningsväsendet och Skyddspolisen tilläggsfinansiering. Enligt inrikesminister Päivi Räsänen stärker beslutet den inre säkerheten genom att säkerställa tillräcklig finansiering med tanke på beredskapen inför den ökande gränstrafiken vid östgränsen och bekämpningen av terrorism.

– Det är nu möjligt göra långsiktiga planer för hur man bereder sig på den ökande gränstrafiken vid östgränsen. Detta ökar säkerheten och förbättrar smidigheten i gränstrafiken. En smidig gränstrafik är viktig för Finland eftersom antalet personer som passerade gränsen också t.ex. i fjol översteg 12 miljoner. Med hjälp av den finansiering som anvisas i rambeslutet är det nu möjligt att avsevärt öka antalet gränsbevakare, konstaterar minister Räsänen.

– Jag är också nöjd att man kan trygga Skyddspolisens resurser för att bekämpa terrorism.

Gränsbevakningsväsendet får 10 miljoner euro mer

Gränsbevakningsväsendet utvecklar gränsövergångsställena och ökar antalet gränsbevakare med uppskattningsvis högst 160 årsverken före utgången av 2017. Dessutom kan projekten för förbättring av gränsövergångsställena i Imatra och Vaalimaa genomföras med hjälp av den finansiering som ingår i rambeslutet, dvs. 1,3 miljoner euro år 2014 och 0,3 miljoner euro åren 2015–2017.

Skyddspolisen anvisades ett ramtillägg på 1,6 miljoner euro för bekämpning av terrorism. Med hjälp av finansieringen säkerställer Skyddspolisen personalresurserna för terrorismbekämpning och kan fortsätta programmet för bekämpning av terrorism under hela ramperioden.

Minister Räsänen framhäver att man samtidigt också effektiviserar verksamheten inom inrikesministeriets förvaltningsområde. – Den tredje fasen av omstruktureringen av polisförvaltningen fortskrider enligt tidtabellen. Polisens ekonomi anpassas genom att effektivisera verksamheten och förenkla organisationen. Genom anpassningsprogrammet koncentreras Gränsbevakningsväsendets verksamhet till den sydöstra gränsen, konstaterar minister Räsänen. – En modernisering av verksamhetsmodellerna och satsningar på det operativa arbetet innebär att skattemedlen kan användas på ett meningsfullt sätt, betonar minister Räsänen.


Inrikesministeriet: Felparkeringsavgifterna höjs i sju kommuner

Inrikesministeriet har utfärdat en förordning om felparkeringsavgift. Felparkeringsavgifterna höjs i sju kommuner den 1 maj 2013.

Felparkeringsavgiften höjs i enlighet med kommunernas förslag i Tavastehus, Villmanstrand, Nådendal, Nokia, Orimattila och Seinäjoki. I Lahtis är höjningen mindre än vad staden föreslagit eftersom den lokala polisinrättningen i sitt utlåtande inte förordade stadens förslag till höjning.

Från och med den 1 maj 2013 är felparkeringsavgifterna i nämnda kommuner följande:

  • Tavastehus 45 euro
  • Lahtis 60 euro i den dyraste parkeringsavgiftszonen i stadens centrum och 50 euro i övriga delar av staden
  • Villmanstrand 50 euro
  • Nådendal 40 euro
  • Nokia 40 euro
  • Orimattila 40 euro
  • Seinäjoki 45 euro

Enligt lagen om parkeringsövervakning är felparkeringsavgiften 20 euro. Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om en högre felparkeringsavgift i en kommun om trafiktätheten, parkeringsplatsernas knapphet, antalet felparkeringar, trafikens smidighet eller andra trafikmässiga skäl kräver det. Kommunen lägger fram ett förslag om höjning av felparkeringsavgiften. Innan förordningen utfärdas begär inrikesministeriet utlåtande om förslagen av polisinrättningarna.