Finansministeriet: Budgeten förstärker regeringens arbetslinje

Finansminister Jutta Urpilainens budgetförslag för 2014 stödjer tillväxt och sysselsättning. Förslaget baserar sig till väsentliga delar på uppgörelserna i samband med rambeslutet från april 2013.

Anslagen i finansministeriets budgetproposition föreslås bli 53,9 miljarder euro. Budgeten har ett underskott om 6,6 miljarder euro. Statsskulden kommer alltså öka år 2014 till sammanlagt 98 miljarder euro.

Företagens sysselsättnings- och investeringsförutsättningar understöds kraftigt

Samfundsskattesatsen sänks i enlighet med överenskommelsen från vårens budgetmangling, i syfte att stödja tillväxt, sysselsättning och företagande, med 4,5 procentenheter till 20 procent, samtidigt som beskattningen av dividendinkomster genomgår en betydande strukturell förändring.

Sänkningen av samfundsskattesatsen beräknas ha långsiktig inverkan bl.a. på vinstöverföring, antalet investeringar och investeringsobjekt. Så skapas förutsättningar för påskyndande av tillväxten. Reformen förbättrar Finlands internationella konkurrenskraft och ställer Finland på samma linje med grannländerna.

År 2014 inleds ett tillväxtfinansieringsprogram i syfte att förstärka kapitalinvesteringsmarknaderna och att stödja tillväxten hos små och medelstora företag. Till kapitaliseringen av Finlands Industriinvestering Ab föreslås 30 miljoner euro som ska användas till att grunda nya tillväxtfonder. Målet är en fond med åtminstone 100 miljoner euro där man gör investeringar med marknadsvillkor. Som ett led i tillväxtfinansieringsprogrammet föreslås åt Finnvera Abp ett kapitallån om 5 miljoner euro som ska användas till att kapitalisera Aloitusrahasto Vera Oy. Fonden kommer i sin tid att placera i nya teknologiföretag samt i teknologiintensiva eller innovativa serviceföretag. Fondplaceringar som erbjuds företag i tidigt tillväxtskede koncentreras till Tekes. Ett placeringsbolag ska inrättas för verksamheten och verksamheten beräknas göra anspråk på ca 20 miljoner euro på årlig nivå.

Som tillväxt- och sysselsättningsstödjande åtgärder föreslås även en höjning av maximibeloppet för hushållsavdraget med 400 euro till 2 400 euro.

Tillväxtsatsningar i infrastrukturen

Projekt som ingår i den trafikpolitiska redogörelsen finansieras från momentet för grundläggande farledshållning genom att förnyandet av styrsystemet för väg-, sjöfarts- och järnvägstrafiken anvisas 16 miljoner euro, repareringen av huvudlinjernas tjäl- och mjukmarksområden 5 miljoner euro samt byggandet av råvirkesterminaler 5 miljoner euro.

På riksväg 4 inleds utvecklandet av Rovaniemisträckan. Som kostnadsuppskattning och fullmakt föreslås 25 miljoner euro. Dessutom inleds utvecklandet av riksväg 5 vid S:t Michel (fullmakt 27 miljoner euro) och förbättrandet av Ring I (fullmakt 32 miljoner euro).

Anpassningen till svaveldirektivet som träder i kraft 2015 underlättas med ett investeringsstödsfullmakt om 90 miljoner euro för byggandet av terminaler för flytande naturgas (LNG). Dessutom föreslås en beviljningsfullmakt om 60 miljoner euro för energistöd, varav 20 miljoner euro reserverats för projektet för demonstrering av havsvindkraft.

Öppnandet av offentliga datalager fortsätts. Kollektivtrafikens rutt- och tidtabellsinformation samt trafiknätuppgifterna görs avgiftsfria. Väderleks- och radardata samt flygfältsobservationer görs också avgiftsfria. För öppnandet av offentliga datalager föreslås anslagstillägg om ca 6 miljoner euro år 2014.

Renoverings- och energibidrag för bostäder uppgår sammanlagt till 43 miljoner euro. Hissbidragen föreslås bli ökade med 3 miljoner euro. För att den statsstödda produktionen av hyresbostäder i Helsingforsregionen ska utökas kan intentionsavtalskommunerna beviljas tidsbundna inledningsbidrag för sammanlagt 10 miljoner euro. Inom intentionsavtalsområdena främjas bostadsproduktionen dessutom med kommunalteknikbidrag, vilka uppgår högst till 15 miljoner euro. Statsunderstödd social produktion av hyresbostäder föreslås få räntestödsfullmakt om 1 040 miljoner euro samt fullmakt för borgenslån på 285 miljoner euro. Byggandet och renoverandet av bostäder åt specialgrupper föreslås bli understött förutom med räntestödet även med investeringsbidrag om 120 miljoner euro.

Flera händer i arbete      

För att förbättra sammanjämkandet av arbets- och familjelivet tar man i bruk en flexibel vårdpenning som även skulle uppmuntra till kortvarigt deltidsarbete. Den partiella vårdpenningen som betalas åt föräldrar med barn yngre än 3 år ska ersättas med en ny flexibel vårdpenning. Statsandelarna ökas med 11 miljoner euro på grund av det ökade vårdbehovet till följd av reformen.

Åtgärdsprogrammet för sysselsättning av partiellt arbetsföra inleds. För att underlätta sysselsättningen av partiellt arbetsföra föreslås att maximilängden för deltidssjukdagpenningen förlängs till 150 dagar. Kriterierna för kvalificering i yrkesmässig rehabilitering lindras.

Starkare välfärdstjänster

Till verkställandet av äldrevårdslagen anvisas 54,5 miljoner euro, och till förbättringen av stödtjänsterna för anhörigvården anvisas fortsättningsvis 10 miljoner euro.

Statsandelarna utökas med 8,45 miljoner euro år 2014 i syfte att utveckla elev- och studentvården. På årlig nivå utökas statsandelarna med 13,1 miljoner euro. Till utvecklandet av barnskyddet anvisas 4,65 miljoner euro i form av statsandelar.

Saneringen av statsfinanserna fortsätts

Anslagen i finansministeriets budgetförslag uppgår till 53,9 miljoner euro, vilket är 0,6 miljoner euro mindre än i ordinarie budgeten för 2013.

Anslagen för förvaltningsområdena har fastslagits med hänsyn till regeringens anpassningsåtgärder som berör de olika förvaltningsområdena på ett täckande sätt. Besluten om anpassning av statsfinanserna sänker statens utgifter under budgetåret med ca en halv miljarder euro netto jämfört med 2013.

Besparingarna riktas bl.a. mot statsandelarna för kommunal basservice, försvarsmaktens omkostnader och materielanskaffning samt utvecklingssamarbetsutgifterna. Att anslagsnivåerna sjunker jämfört med 2013 beror också på en betydande minskning av exportåterfinansieringen och på att fartygsfinansieringen överförs till Finnvera.

Anslagsnivån höjs å andra sidan av regeringens tilläggssatsningar och vissa automatiska faktorer, såsom lag- och avtalsbaserade pris- och kostnadsnivåjusteringar samt ökningen av statens pensionsutgifter.

Underskottet 6,2 miljarder euro

Budgetförslaget har ett underskott på 6,6 miljarder euro, jämfört med 2013 års budgeterade underskott på 7,8 miljarder. Statsskulden kommer alltså att öka till ca 98 miljoner euro år 2014.

Inkomsterna inom statsekonomin beräknas uppgå till 47,3 miljarder euro, varav 40,2 miljarder euro utgörs av skatteinkomster. Statens skatteinkomster beräknas öka med ca 1,3 procent, dvs. dryga 500 miljoner euro jämfört med vad som budgeterats för 2013. Den största enskilda ändring som minskar på skatteinkomsterna är sänkningen av samfundsskattesatsen. Å andra sidan riktas bl.a. mot punktbeskattningen vissa skattepolitiska åtgärder, t.ex. höjningar av alkoholdryckesskatten, tobaksskatten, läskedrycksskatten, beskattningen av trafikbränslen samt elskatten.

Finanspolitiska helheten

Finansminister Jutta Urpilainen har förutom budgetförslaget för 2014 gett i uppgift att bereda en plan för strukturella åtgärder som förstärker den offentliga ekonomins hållbarhet, som ska behandlas i samband med regeringens budgetmangling 28-29 augusti 2013.

Andra tilläggsbudgetpropositionen för 2013 som innehåller snabba, sysselsättningsfrämjande åtgärder bereds under augusti och även den behandlas i samband med regeringens budgetmangling.


Nordiska kommunministrarna träffas i Jyväskylä 7 – 9 augusti 2013

Nordiska kommunministermötet ordnas varje år. Finland sköter det roterande värdskapet i år. Ministrarna sammanträder under förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunens ledning i Jyväskyläregionen den 7-9 augusti 2013.

Huvudtemat för mötet är behoven att reformera kommunallagstiftningen i de Nordiska länderna. I Finland inleddes totalrevisionen för ett år sedan. Det andra centrala temat är kommunernas statsandelssystem som förnyas som bäst.

I det Nordiska kommun- och regionförvaltningsmötet i Jyväskylä deltar representanter från de fem nordiska länderna samt Åland. Syftet med mötet är att utväxla idéer och erfarenheter mellan nordiska kollegor. Vid mötena diskuteras teman som är aktuella i de olika länderna.

Teman som är aktuella i Finland är förutom totalrevisionen av kommunallagen och förnyandet av statsandelssystemet dessutom nya kommunstrukturlagen, reformeringen av social- och hälsovården, utvärderingen av kommunernas uppgifter samt Kundservice 2014-projektet och det kommunalekonomiska läget.


Ta ställning på Otakantaa.fi: Minister Henna Virkkunen i direkt webbdiskussion på otakantaa.fi om revisionen av kommunallagen onsdagen den 3 april 2013 kl. 9 – 11

Kommunallagen reformeras som bäst. Lagen bereds i enlighet med principerna för öppen förvaltning. Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen deltar i en direkt webbdiskussion på otakantaa.fi-forumet (dinasikt.fi) onsdagen den 3 april 2013 kl. 9-11. Välkomna att chatta med ministern på www.otakantaa.fi.

Kommunallagen är en allmän lag som gäller kommunens förvaltning, beslutsfattande och ekonomi. Under våren 2013 pågår på otakantaa.fi-forumet en serie diskussioner som gäller kommunallagen. Det övergripande temat för diskussionerna är ”Hurdan kommunallag behövs för framtidens kommuner”. De diskussionsteman som för tillfället är öppna gäller möjligheterna som möjliggörs av digitala förfaringssätt inom beslutsfattandet, kommunalekonomin och kommunaldemokratin. Senare ordnas det diskussioner om kommunalt beslutsfattande och ledande, kommunernas verksamhet på marknaderna samt val. Alla dessa teman kan diskuteras med ministern på chattet.

– De viktiga vardagliga besluten fattas i kommunerna. Jag uppmuntrar alla kommuninvånare till att delta i debatten om kommunallagen. Nya deltagningsmöjligheter ger oss massvis med ny information vid sidan av traditionella förfaringssätt, och dessa nya element bör även inkluderas i kommunallagen, säger förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen.

Otakantaa.fi är en modernt och mångsidigt forum för deltagande  

Otakantaa.fi erbjuder ett mångsidigt deltagningsforum för interaktion mellan medborgare, organisationer och förvaltning. I den nya Otakantaa.fi –tjänsten kan tjänstemän, medborgare och organisationer lyfta fram ärenden till gemensam behandling. Tjänsten möjliggör olika påverkningssätt, såsom diskussioner, gallupar, direkt webbdiskussion (chat) och enkäter.

Minister Virkkunens chat-diskussion är den första direkta nätdiskussionen i den förnyade www.otakantaa.fi -tjänsten. Tjänsten som varit i användning i över tio år har nu förnyats, utvidgats och gjorts mångsidigare. Tjänsten har förverkligats inom justitieministeriets projekt Medborgarnas deltagningsmiljö, vilket även inkluderar medborgarinitiativ.fi –tjänsten. Projektet är en del av programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe-programmet) som koordineras av finansministeriet, och som syftar till att göra de digitala tjänsterna tillgängliga för medborgare och myndigheter.

Tidtabellen för beredningen av kommunallagen

Diskussion på otakantaa.fi, våren 2013
Hearingtillställningar för kommuner och andra intressenter, våren 2013-
Beredning av regeringspropositionen, hösten 2013 – våren 2014
Remissrunda om regeringspropositionen, våren 2014
Riksdagsbehandling, hösten 2014
Den nya kommunallagen avses träda i kraft vid ingången av 2015.

Länk till chatten

https://www.otakantaa.fi/fi-FI/Hankkeet/Millainen_kuntalaki_tulevaisuuden_kunnalle