Helsingfors universitet på 76:e plats på Shanghailistan

Helsingfors universitet är det enda finländska universitetet bland de hundra främsta universiteten i världen på den internationella rankningslistan, Shanghailistan, som publicerades i dag. Denna gång var placeringen på 76:e plats. Placeringen är relativt stabil, emedan Helsingfors universitets placering har varierat mellan 69:e och 76:e plats på listan som nu har sammanställts elva gånger. Förra året var placeringen på 73:e plats.

Rektor Jukka Kola, som nyligen tillträtt sitt ämbete, påpekar att universitetsrankningarna inte är ett självändamål.
– Rankningarna kan ändå inte förbigås helt, eftersom i synnerhet internationella spetsforskare och toppstudenter fäster uppmärksamhet vid dem. Rankningarna påverkar också eventuella finansiärer och samarbetspartner både i Finland och internationellt, bedömer Kola.

Bland de nordiska universiteten är Helsingfors universitet nu femte, bland de europeiska 24:e och bland de icke-engelskspråkiga universiteten 18:e.

Helsingfors universitets mål är att bli ett av världens 50 främsta forskningsuniversitet. Kola anser att målet är en utmaning för ett universitet i ett litet språkområde.
– Det finns 17 000 universitet i världen, så att nå en plats bland de hundra främsta är en fin prestation, påminner han.

Amerikanska universitet i spetsen

På listan över de femhundra främsta universiteten tas också fyra andra finländska universitet upp. Uleåborgs universitet och Åbo universitet placerade sig på platserna 301–400, Östra Finlands universitet och Jyväskylä universitet på platserna 401–500.

Som bästa universitet i världen rankades igen det amerikanska Harvarduniversitet. USA dominerade bland de tio främsta universiteten. Endast två brittiska universitet rymdes med i täten, Cambridge (5:e) och Oxford (10:e).

Shanghailistan i sin helhet »»


Organtransplanterade barn i behov av psykiskt stöd under hela uppväxten

Allt fler barn vars liv är hotade av organsvikt kan räddas genom organtransplantation. – Däremot har man ännu inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid de kognitiva och psykiatriska problem som uppstår bland barn som genomgått en organtransplantation, konstaterar PsM Anu Haavisto i sin doktorsavhandling. Avhandlingen granskas den 23.8. vid Helsingfors universitet.

Majoriteten av de undersökta barnen som genomgått en organtransplantation kan fungera väl, men en del hade omfattande problem förknippade med den kognitiva utvecklingen.  I uppföljningen av organtranplanterade barn borde man, enligt Haavisto, förutom att följa upp den allmänna intelligensen också undersöka andra neuropsykologiska funktioner ss. samarbetet mellan öga och hand samt den rumsliga gestaltningen.

De undersökta barnen upplevde att deras hälsotillstånd bl.a. försvårade förmågan att umgås med vänner och att delta i skolgång och hobbyn.  Sämst anpassade sig de barn till vardagslivet som hade flera neurologiska sjukdomar eller de som hade andra problem i familjen.

– Det psykosociala stödet som erbjuds transplanterade barn är viktigt. Detta stöd borde erbjudas som en väsentlig del av vården under hela barndoms- och ungdomstiden, eftersom nya frågor kan uppstå under barnets utveckling. Det är också viktigt att erbjuda stöd för hela familjen, påpekar Haavisto.

– Organtransplanterande barn och deras familjer borde erbjudas psykiskt stöd under hela barndomen och ungdomsåren.  Haavisto betonar vikten av att erbjuda stöd för hela familjen.

Haavistos forskning är den första omfattande studien om kognitiva funktioner och psykiskt välmående i ett nationellt urval av finska barn som genomgått en hjärt-, njur- eller levertransplantation.

 

Avhandlingen kan läsas i E-thesis

Anu Haavisto är född i Vetil men har tillbringat den  största delen av sin barndom i Karleby, och tagit studenten från Karleby Svenska Gymnasium år 2000. Hon blev psykologie magister från Åbo Akademi år 2007 och är nu verksam i Mariehamn.


Helsingfors universitet: Kristina Lindström blir svenskspråkig professor i hållbar utveckling

Den nygrundade professuren ska stärka verksamheten på svenska inom miljökunskaperna.

AFD, docent Kristina Lindström (f. 1954) har valts till den svenskspråkiga professuren i hållbar utveckling. Lindström tog sin doktorsgrad år 1985 vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Sedan dess har Lindström arbetat som forskare vid Finlands Akademi och t.f. professor i mikrobiologi vid Helsingfors universitet. För närvarande är Lindström universitetslektor vid universitetets agrikultur-forstvetenskapliga fakultet.

I sin forskning fokuserar Lindström på kvävefixerande mikroorganismer, som är en viktig källa till näring för odlingsväxter. Forskningen har många tillämpningar inom hållbar utveckling. De kvävefixerande mikroorganismerna gör det möjligt att minska på användningen av kväve inom jordbruket, och kan även användas för att rengöra förorenad mark. Hon har ett långvarigt samarbete med kinesiska forskare och har ordnat två internationella forskarkurser i Etiopien. Hennes forskargrupp är internationell med doktorander från Finland, Kina, Etiopien och Iran.

–          Jag ser fram emot att utveckla utbildningen på svenska och internationellt, säger Kristina Lindström. Ämnesområdet är vidsträckt och jag vill utvidga mina nordiska kontakter. Jag har också stora förhoppningar om ett välfungerande nätverk inom hållbar utveckling hos oss. Vi bör mobilisera experter inom olika delområden för undervisning och handledning.

Kristina Lindström har publicerat över 120 vetenskapliga artiklar, och även sysslat med populärvetenskapligt skrivande. Bland hennes förtroendeuppgifter kan nämnas ordförandeskapet för styrelsen för Vetenskapsstiftelsen för kvinnor. Lindström tillträder befattningen som professor i hållbar utveckling i maj 2013.

Sammanlagt 21 personer sökte den nystiftade professuren i hållbar utveckling, som är bunden till miljövetenskapliga institutionen inom bio- och miljövetenskapliga fakulteten i Vik. Professuren instiftades med hjälp av avkastninen från donationer till universitetet.

Professorsurvalet skedde på ett för universitetet nytt sätt. I det nya urvalsförfarandet fick utomstående experter närvara vid provföreläsningarna, som hölls på Vetenskapsdagarna, och även bekanta sig med den nya professorns arbetsmiljö. Experterna skrev sedan ett utlåtande om kandidaternas vetenskapliga meriter, vilket stod som bas för utnämningsbeslutet. Utnämningsprocessen fick stöd av bl.a. Svenska kulturfonden.