Kommunförbundet om budgetplanerna: Balanseringen av ekonomin kan inte vältras över på kommunerna

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 2009 - 04

Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma

– Kommunernas ekonomi klarar inte nya nedskärningar. Om statsandelarna skärs ner måste staten samtidigt gallra bort kommunala tjänster i motsvarande mån, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma som kommentar till de uppgifter om budgetmanglingen som kommit ut i offentligheten.

Enligt de uppgifter som i dag förekommit i offentligheten har finansministeriets tjänstemän föreslagit tilläggsnedskärningar på omkring en miljard euro i statsandelarna till kommunerna.

Kommunförbundet anser att tjänstemannagruppens planer är ohållbara för den kommunala ekonomin. Obalansen mellan kommunernas uppgifter och resurser äventyrar allvarligt kommunernas möjligheter att trygga den centrala basservicen i välfärdssamhället.

Om de planerade statsandelsnedskärningarna genomförs nästa år utöver de nedskärningar som regeringen redan fattat beslut om, uppstår ett tryck på att höja kommunalskatten kalkylmässigt med i genomsnitt cirka 2,5 procentenheter.

– Staten måste avstå från alla nya lagstiftningsprojekt som ökar kommunernas kostnader. Bara reformer som ökar produktiviteten och som balanserar kommunernas ekonomi och tryggar kommunernas verksamhetsförutsättningar kan godkännas i det här läget, säger Mäki-Lohiluoma.

Strukturreformer ger resultat på sikt

– Balanseringen av statsfinanserna kommer helt klart att till merparten gå ut över den kommunala servicen. Statsandelsnedskärningarna avhjälper inte underskottet i den offentliga ekonomin och minskar inte heller hållbarhetsgapet, framhåller Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Som motvikt till nedskärningarna hänvisar Kommunförbundet till omläggningarna av kommun- och servicestrukturen och poängterar att kommunernas skyldigheter bör minskas.

– Man måste komma ihåg att strukturella förändringar till en början medför ökade kostnader och att besparingarna uppnås först senare, också om reformerna lyckas, säger Kietäväinen.


Kommunförbundets styrelse: De ekonomiska problemen får inte vältras över på kommunerna

Kommunförbundets styrelse förväntar sig att statsbudgeten utgår från en helhetssyn på skötseln av den offentliga ekonomin. Verkliga besparingar uppstår inte genom att statsandelarna för basservicen skärs ner om man inte samtidigt påvisar hur serviceutbudet ska minskas på motsvarande sätt. Nya uppgifter får inte ges kommunerna om inte staten finansierar dem fullt ut.

Kommunförbundets styrelse diskuterade på torsdagen finansministeriets budgetförslag och läget för kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen.

Staten kan inte göra nedskärningar i finansieringen av den basservice som kommunerna enligt lag ansvarar för om kommunernas förpliktelser inte samtidigt minskar. I dagsläget har kommunerna över 500 lagstadgade uppgifter. Om staten inte tar sitt ansvar krävs det kännbara skattehöjningar för att uppgifterna ska kunna skötas jämlikt och heltäckande i framtiden.

I takt med att befolkningen åldras kommer kommunernas utgifter att öka med cirka en procent varje år under de följande tio åren. Hälften av hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin gäller de tjänster som kommunerna ansvarar för. Det behövs strukturella och innehållsmässiga reformer i samarbete med kommunerna och den normstyrning som hindrar en effektivisering av verksamheten måste luckras upp. Samtidigt bör man diskutera den subjektiva rätten till service och gränsdragningen mellan myndigheternas och medborgarnas ansvar.

Kommunförbundet förväntar sig att det anvisas anslag i statens tilläggsbudget för mögelsanering av skolor.

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommunerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen och sysselsätter tillsammans med samkommunerna omkring 450 000 personer.


Kommunförbundet om finansministeriets riktlinjer: Budgetförslaget fokuserar på balansering av statsfinanserna inte den offentliga ekonomin

– Det behövs beslut som stärker den internationella konkurrenskraften och sysselsättningen. Då stärks såväl kommunernas som statens skatteunderlag och skapas förutsättningar för tryggandet av välfärdstjänsterna. Det behövs också en måttfull och långvarig arbetsmarknadsuppgörelse vilket bör främjas i regeringens budgetberedning, kommenterar Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen de preliminära uppgifterna om finansministeriets budgetförslag.

– Om regeringen genomför nya avdrag i kommunalbeskattningen måste de i enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna fullt ut. Hittills har regeringen gått till väga på så sätt.

Kietäväinen betonar att det behövs åtgärder för balansering av hela den offentliga ekonomin. Merparten av statens sparåtgärder har hittills via nedskärningarna i statsandelarna gällt kommunerna. Det förbättrar inte alls situationen inom den offentliga ekonomin utan överför ansvaret för sparåtgärderna från staten till kommunerna.

De redan beslutade nedskärningarna i statsandelarna kommer år 2014 att uppgå till drygt 1,1 miljarder euro. Det innebär en kalkylerad höjning på 1,25 procentenheter i kommunalskatten. Samtidigt har kommunernas uppgifter utökats.

– Nästa år kommer kommunernas uppgifter att utvidgas bland annat i fråga om elev- och studerandevården och barnskyddet.

För Kommunförbundet är det en besvikelse att den finansiering för renovering av fuktskadade byggnader som kommunerna efterlyst sannolikt inte ingår i finansministeriets budgetförslag. Dessa pengar skulle ha stora och omedelbara effekter på sysselsättningen och innebära mer hälsosamma lokaler i till exempel skolor, daghem och inom hälso- och sjukvården.