Utreding av boendekostnaderna 2013: Boendekostnadernas andel av tillgänglig inkomst ökar

För hushållen stiger boendekostaderna i genomsnitt 3,1 procent per år fram till år 2017.

Boendekostnadernas andel av tillgänglig inkomst ökar

Boendekostnaderna stiger fortsättningsvis och deras andel av den tillgängliga inkomsten ökar i genomsnitt 1,9 procentenheter åren 2013-2017. Under de senaste åren har boendekostnaderna för dem som bor på hyra ökat snabbare än för ägandeboende. Då ekonomin återhämtar sig kommer skillnaden mellan ägandeboende (3,3 %)och boende på hyra (2,5 %) dock att minska i och med att räntorna stiger. Skuldfria pensionärshushålls boendekostnader stiger 3,4 procent i året under den kommande femårsperioden i och med att energipriserna ökar.

Uppgifterna baserar sig på Fastighetsförbundets samt Egnahemsförbundets via PTT (Pellervon Taloustutkimus) utförda undersökning, genom vilken boendekostnaderna årligen granskats.

En barnfamilj betalar för en höghuslägenhet i Helsingfors över 2 000 euro i månaden, emedan kostnaderna för en motsvarande lägenhet i Kouvola är under 1 000 euro

De månatliga låneskötselkostnaderna för ett skuldsatt hushåll utanför huvudstadsregionen är hälften mindre, än de för att hushåll i huvudstadsregionen. Amortering samt räntan klättrar för en familjelägenhet i höghus som är belägenhet i huvudstadsregionen över tusen euro i månaden, då genomsnittet i övriga Finland är ungefär 500 euro. Huvudstadsregionens i genomsnitt högre produktivitet ackumuleras i bostadspriserna då lönerna stiger. Björneborg samt Kouvola är de billigaste städerna att bo i för både de hushållen som bor på hyra samt för skuldsatt ägandeboende.

För en barnfamilj i ett egnahemshus med elektricitetuppvärmning kostar boende mest i Helsingfors samt Esbo, ungefär 1 900 €/mån. För ett skuldfritt pensionärshushåll som bor i ett elektricitetuppvärmt egnahemshus är de billigaste städerna däremot Uleåborg och Seinäjoki (350 €/mån), Kouvola är näst dyrast (440 €/mån).

Skatterna har stor betydelse speciellt för pensionärshushåll

Skatternas andel av bostadsaktiebolags skötselutgifter är i genomsnitt 1,30 euro per bostadskvadratmeter och 27 procent av skötselutgifterna. De största skatteposterna i höghus består av beskattning av fjärrvärmen samt reparationer samt fastighetskatten.

I egnahemshus är skattens andel rentav 39 procent, fast det inte i skötselutgifterna har beaktats skötsel av gården. De största skatteposterna i egnahemshus är fastighetsskatten samt skatten i samband med elektriciteten samt mervärdeskatten. De skattemässiga lösningarna har den största relativa effekten för i egnahemshus boende pensionärshushåll, vilkas boendekostander typiskt i helhet består av skötselkostander.

I renoveringar gömmer det sig en betydande utgift för hushåll

Typiska renoveringar i hushåll höjer boendekostnaderna ungefär 60 – 240 euro i månaden. Dyra stambyten, fasadrenoveringar eller ändringar av värmesystemet betalas i vanliga fall tillbaka på 15 år, vilket gör att den månatliga kostnaden blir ungefär lika stor som i lättare renoveringar, vilka ofta betalas tillbaka på fem år.

I huvudstadsregionen är helhetskostnaderna nästan dubbla jämfört med mindre städer. Delvis beror skillnaderna i priset på att höghuslägenheterna i huvudstadsregionen i genomsnitt har mindre kvadratmeter än i övriga Finland samt på mängden utförda arbeten. I huvudstadsregionen görs exempelvis i samband med stambyten ofta betydligt flera renoveringar än i övriga Finland.

Renoveringskostnaderna utgör en betydande del av kostnaderna vid egnahemsboende. Priset samt den månatliga kostnaden för typiska remonter är större i småhus jämför med övriga boendeformer. Omfattningen på renoveringen varierar oftare gällande egnahemshus än övriga boendeformer.

På boendekostnadernas snabba höjning syns inget slut

Genom återhämtningen av ekonomin har priset på energi samt räntorna stigit. Dessa skapar ett tryck på boendekostnaderna. Balansering av den offentliga ekonomin kommer att vara aktuellt även under följande valperiod. Ifall man strävar efter att balansera den offentliga ekonomin genom att främst höja skatterna i anslutning till boende, kan höjningen av boendekostnaderna komma att vara betydligt snabbare än det förväntade.

Utredningen av boendekostnaderna förvekligades av PTT (Pellervon taloustutkimus) på beställning av Fastighetsförbundet samt Egnahemsförbundet. I utredningen granskades boendekostnader ur exempelhushålls synvinkel. Exempelhushållen var från de 21 största städerna. Granskningen gjordes gällande både hyres- samt ägandeboende. Helhetskostnaderna räknades genom att beakta både kapital- samt skötselkostnadernas delposter. Utredningarna visar konkret, hur mycket olika hushåll i genomsnitt använder pengar till boende.

Förutom beräkningarna lyfts även i utredningen fram aktuella saker, som på medellång tidsintervall påverkar boendet.

Av utredningsmaterialet kan vid behov produceras beräkningar för vissa lägenhetsstorlekar, familjetyper, inkomstklass eller för visst område.