SDP:s Anette Karlsson: Grunda en svenskspråkig förlossningsavdelning i Helsingfors

anette_1

Finlands svenska socialdemokraters vice ordförande Anette Karlsson vill ha en svenskspråkig förlossningsavdelning i Helsingfors. Förlossningsverksamheten överförs vid årsskiftet från det tvåspråkiga Borgå sjukhus till HUCS i Helsingfors.

– De svenskspråkiga i Nyland har rätt att få vård på sitt modersmål. Den tvåspråkiga förlossningsavdelningen i Borgå har gett dem service på svenska. Nu måste HNS se till att svenskspråkiga också i fortsättningen får service på sitt modersmål.

Förlossningsavdelningens överförning från Borgå till Helsingfors orsakar oundvikligen oro och rädsla bland familjerna i regionen. Speciellt den svenskspråkiga befolkningen är orolig för sina möjligheter att få föda på sitt eget modersmål.

– En svenskspråkig förlossningsavdelning skulle garantera att de svenskspråkiga invånarna också i framtiden får vård på sitt eget modersmål. En del av personalen överförs från Borgå till HUCS, vilket gör det möjligt att grunda en svenskspråkig förlossningsavdelning med snabb tidtabell.

Arbetsgruppen som förbereder överföringen av förlossningarna lämnar sin rapport i slutet av september. Karlsson har vädjat till arbetsgruppen att beakta de svenskspråkigas servicebehov samt bett dem att föreslå att en svenskspråkig förlossningsavdelning grundas i Helsingfors.


Riksdagsledamot Feldt-Ranta (SDP) kräver regeringens svar om Soinis KSF Media bojkott

Maarit_Feldt_Ranta

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) har 21.12.2015 meddelat att han inte ger intervjuer, varken som partiledare eller som utrikesminister, till KSF medias tidningar. Han anger som orsak att tidningarna publicerat kolumner där skribenterna har insinuerat att Soini är rasist.

– Vid tillträdandet i ministertjänsten svär ministrarna eden om rättvist och lika behandling av medborgarna för samhällets bästa. Också förvaltningslagen binder ministrarna och stipulerar förutom om medborgarnas och andra aktörers lika behandlande också om rätt till opartisk information. I ett öppet samhälle som värnar om yttrandefriheten, kan beslutsfattarna inte begränsa eller genom utpressning påverka vilka frågor och från vilken synvinkel medierna tar upp, påminner riksdagsledamot Feldt-Ranta.

– Soinis uttalande om att bojkotta KSF Medias tidningar väcker frågan huruvida regeringen och dess medlemmar följer lagar som stipulerar om god förvaltning och hur opartiskheten tryggas då utrikesministern bojkottar ett helt mediehus, frågar Feldt-Ranta.

Riksdagsledamot Feldt-Ranta kommer att ställa ett skriftligt spörsmål åt regeringen där hon frågar hur regeringen ämnar trygga opartiskheten i informationen, hur regeringen tryggar behandlandet av olika medier på lika villkor och hur regeringen ämnar främja öppenhet och yttrandefrihet i vårt samhälle. Regeringen har 21 dagar tid att svara på frågan. Med beaktandet av julhelgerna kommer regeringens svar i slutet av januari.


Finländska europaparlamentariker: trädbaserade biobränslen skapar tillväxt

Europaparlamentets centerliberala medlemmar Nils Torvalds, Anneli Jäätteenmäki, Riikka Pakarinen och Hannu Takkula är oroade över direktivet om biobränslen, eller det så kallade ILUC-direktivet, som för tillfället är under behandling i parlamentet.

Europeiska kommissionen har föreslagit ändringar i lagstiftningen som berör biobränslen. Men kommissionens i sig goda förslag har tyvärr tagit en sväng åt fel håll i parlamentets miljöutskott, som märkbart stramat åt användningsmöjligheterna för trädbaserade biobränslen.

Enligt Nils Torvalds har små och medelstora företag en märkbar roll i bioekonomin. “Det är tillåtet att använda bondförnuft, även i den här frågan. Produktionen av energi från förnybara källor baserar sig ganska ofta på de små och medelstora företagens verksamhet. Det är oerhört viktigt att vi stöder dessa lokala och regionala företag och att vi satsar på att stöda och utveckla innovationer för framtiden. Den föredragande för miljöutskottet har uppenbarligen inte sett skogen. Åtminstone inte för träden”, säger Torvalds.

Anneli Jäätteenmäki: “Det måste vara möjligt att kunna använda trädbaserade biodrivmedel. De ger jobb och försörjning till finländare. I Finland har vi kunnande i branschen och möjligheter till nya investeringar. Direktivförslaget komplicerar och förhindrar att virke används som bränsle då skogsägaren eller industrin redan innan avverkning måste veta till vilket syfte de fällda trädens delar i slutändan hamnar.”

Riikka Pakarinen har ansvarat för beredningen av lagstiftningen i utskottet för regional utveckling. Utskottets utlåtande var utmärkt ur ett finländskt perspektiv. “Meddelandet från utskottet för regional utveckling var tydligt: i framtiden ska allt större satsningar göras på avancerade biodrivmedel. Finland är föregångare i utvecklingen av dessa, speciellt trädbaserade biodrivmedel. Att utveckla bioekonomin kräver handling, inte bara ord. Varför skulle man vilja tanka olja när det finns renare möjligheter?” undrar Pakarinen.

Hannu Takkula var nöjd med ställningen som parlamentets industriutskott tog i frågan: “Vi tog i utskottet för industrifrågor beslut baserade på hållbar utveckling, men tyvärr är miljöutskottets ståndpunkt inte avdenna värld. Andra generationens drivmedel skapar nya möjligheter och nya jobb. För Finland är det speciellt viktigt att vi kommer till ett vettigt slutresultat i detta ärende.”

Tanken med lagstiftningen är att minska de negativa klimatpåverkningarna av biobränsle och att finna en lösning på diskussionen kring mat vs. bränsle. Den ökade produktionen av biobränsle av till exempel oljegrödor och majs har haft en stor inverkan på den globala matmarknaden. Man försöker hitta lösningar av andra generationens biobränslen, vilka tillverkas av bland annat hyggrester, avfall och icke-ätbara råvaror.

Europaparlamentet röstar om biobränsledirektivet nästa onsdag.