SFP i Nyland nominerade kandidater till riksdagsvalet

RKP-n_logo_1996

Svenska folkpartiet i Nyland har på sitt första nomineringstillfälle utsett följande kandidater till riksdagsvalet:

Anna Abrahamsson, studerande, politices kandidat, Sibbo
Anders Adlercreutz, företagare, arkitekt, Kyrkslätt
Ann-Katrin Bender, politices magister, generalsekreterare, Raseborg
Thomas Blomqvist, riksdagsledamot, jordbrukare, Raseborg
Thomas Elfgren, kriminalöverkommissarie, Sibbo
Carl Haglund, partiordförande, försvarsminister, Esbo
Mia Heijnsbroek-Wiren, yrkeslärare, Lovisa
Nicholas Kujala, studerande, ordförande för ungdomsfullmäktige, Esbo
Niklas Mannfolk, ekonomie magister, partiets viceordförande, Helsingfors
Mikaela Nylander, riksdagsledamot, Borgå
Karl von Smitten, kirurg, professor, Raseborg


Mikaela Nylander: Vet Stubb vad han menar?

4307_nylander-mikaela.normal

Att flagga grönt för tvåspråkiga skolor utan att veta vad man själv avser med tvåspråkiga skolor är synnerligen oövertänkt av en som aspirerar på statsministerposten, säger Mikaela Nylander som leder Svenska Folkpartiets Utbildningspolitiska utskott.

Alexander Stubb är i FNB:s intervju inte på det klara med vad han själv menar med de tvåspråkiga skolor som han kraftigt vill driva. Om han avser samlokaliserade skolor där finsk- och svenskspråkiga elever har gemensamma faciliteter är det redan verklighet på många håll. Är han däremot beredd att lättvindigt skrota den svenska skolan och den språkliga autonomi delar av samhällsservicen bygger på är det alarmerande, varnar Nylander.

För Svenska Folkpartiet är svenskan i Finland ett nationalspråk som bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. Den svenska skolan, från dagvård till högskola, är hjärtat i ett tvåspråkigt land, säger Nylander.

-Lagstiftningen känner enbart till svensk- eller finskspråkiga skolor, det är ändå möjligt att en del av undervisningen sker på ett annat språk än undervisningsspråket.

Det är möjligt även i fråga om finska och svenska, en sådan skolform är dock inte tvåspråkig utan det är alltid fråga om finsk- eller svenskspråkiga skolor där en del av undervisningen sker på det andra nationalspråket. På motsvarande sätt har SFP föreslagit grundandet av en nordisk skola i Helsingfors. Där ska finska och svenska vara undervisningsspråk men skolan grundas inom det finska utbildningsväsendet. Satsningar på tvåspråkigheten kan alltså göras inom ramen för gällande lagstiftning, och det kan göras utan att man nedmonterar den svenska skolan, avslutar Mikaela Nylander.


Minister Henriksson: Regiongymnasier kan vara en lösning

henriksson_anna-maja.600x300

Regiongymnasier kan vara en lösning, säger SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Henriksson säger att vi måste vara beredda att tänka i nya banor när det gäller gymnasieutbildningen. Bakgrunden är att gymnasienätverket i svenska Österbotten är mycket splittrat medan det samtidigt finns tryck på att andra stadiets utbildning ska spara 260 miljoner euro fram till år 2017.

– Utgångspunkten ska vara de studerandes synvinkel när vi planerar vår utbildning. För de studerande är det allra viktigaste att de får en kvalitativ utbildning på sitt modersmål, god studiehandling och har tillgång till ett brett och mångsidigt kursutbud i trivsam miljö. Jag tror inte att det för våra gymnasiestuderande spelar någon större roll vem som är gymnasiets huvudman, säger Henriksson.

För tillfället bereder en arbetsgrupp inom undervisnings-och kulturministeriet kriterier för anordnandet av yrkes- och gymnasieutbildning i framtiden. Enligt preliminära uppgifter skulle det krävas minst 500 elever för att anordna gymnasieutbildning och minst 2 000 elever för att ordna yrkesutbildning.

– Jag vill betona att det här är preliminära siffror. De visar ändå att vi högst antagligen måste vara beredda att hitta nya strukturer för anordnandet av utbildningen inom andra stadiet, också här i Österbotten. Regiongymnasier kan vara en lösning på dessa utmaningar, säger Henriksson.

Henriksson poängterade att vikten av enspråkigt svenska lösningar inom andra stadiets utbildning inte betyder att vi ska fjärma oss från det finska.

– Tvärtom, vi behöver samarbete inom gymnasieutbildningen över språkgränsen. Vi behöver mera av att göra tillsammans och ge de unga en möjlighet att använda det andra inhemska språket, men vardera språkgruppen ska ha egna upprätthållare. Detta för att trygga det vi kallar kulturautonomin och inflytandet över utbildningen på det egna språket.

Henriksson höll festtal på SÖFUK:s 20-årsjubileum och invigningen av Campus Kungsgården i Vasa den 12.5.2014.


Svenska folkpartiet: Effektivare skydd mot diskriminering

164.normal
På grund av att diskriminering i Finland fortfarande är så vanligt är regeringens förslag om ny likabehandlingslagstiftning ett viktigt framsteg.

–  Förslaget innebär att man bättre än förut kan förebygga diskriminering och ge de som blivit diskriminerade rättskydd, säger Svenska folkpartiets vice ordförande och EU-valskandidat Päivi Storgård.

– Enligt EU-kommissionens undersökningar utsätts 16 % av finländarna (mer än 800 000 personer årligen) för diskriminering. Tyvärr är det inte en självklarhet att man behandlas likvärdigt till exempel på arbetsmarknaden oberoende av vilken hudfärg, religion, funktionsnedsättning, ålder eller sexuella läggning man har, säger. konstaterar Päivi Storgård. – SFP och justitieminister Anna-Maja Henriksson som ansvarat för beredningen av lagförslaget, har jobbat hårt för att trygga att de tilläggsresurser som behövs för att garantera att den nya lagstiftningen fungerar i praktiken, skall beviljas, säger Storgård.

– Minoritetsombudsmannens tjänst ändras till diskrimineringsombudsman. Uppdraget utökas till att gälla alla former av diskriminering, inte bara etnisk diskriminering. Den nya myndigheten får fem tilläggstjänster för att sköta det nya utökade mandatet.

– Lagförslaget innebär också att förbudet mot diskriminering som baserar sig på könsidentitet eller könsuttryck stärks. Det är mycket positivt att diskrimineringsskyddet nu klarare än tidigare också omfattar personer som tillhör en könsminoritet, såsom tex. transkönade personer, avslutar Storgård.


Svenska riksdagsgruppen och justitieminister Anna-Maja Henriksson: ”Den blomstertid” en del av vårt kulturarv

henriksson_anna-maja.600x300

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp.)

Sommarpsalmen “Den blomstertid” har blivit föremål för livlig debatt efter att biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna gällande anordnandet av traditionella och religiösa fester.

Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen
vid skolavslutningarna.

– Vi anser att vårt samhälle bygger på multikulturella värden där vars och ens bakgrund och religion respekteras. På motsvarande sätt ska vi värdesätta och respektera våra egna traditioner och sedvänjor som ofta har en kristen bakgrund, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.

– Vi ser en risk att man överproblematiserar saken om sjungandet av sommarpsalmen blir ifrågasatt på lagliga grunder. Om det faktiskt är ett juridiskt problem är Svenska riksdagsgruppen beredd att ta initiativ till att precisera lagen.

Enligt Svenska riksdagsgruppen finns det skäl att uppdatera direktiven till skolorna gällande religiösa fester. Alla ska respekteras för sin trosuppfattning och i skolorna ska det finnas fungerande regler för hur elever från andra trossamfund behandlas om kristna skolgudstjänster eller annan religionsutövning arrangeras.

Att sjunga “Den blomstertid” handlar ändå inte om detta. Det är en vacker och glad tradition, som man oavsett religiös bakgrund har lätt att stämma in i.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson konstaterar följande: 

– Den blomstertid är en del av vårt gemensamma kulturarv. Den ska inte glömmas bort eller gömmas undan, utan måste få ljuda i våra skolor också i framtiden. Vi ska inte vara rädda för att föra viktiga traditioner vidare, och därför är jag något förvånad över att detta igen blivit aktuellt, säger SFP:s viceordförande minister Anna-Maja Henriksson.

Redan nu informeras alla om vad julfester eller skolavslutningar innehåller och var och en kan välja om deltar eller inte.

– Jag är glad att grundlagsutskottet nu behandlar ärendet igen och hoppas det leder till en enhetlig tolkning. Vi kan inte fortsätta återkomma till denna fråga en gång i året, slår minister Henriksson fast.


Riksdagsledamot Mats Nylund kräver strängare villkor för utländsk mat

196465_173129829403057_2147750_n

På tisdagen behandlades regeringens redogörelse om livsmedelssäkerheten i riksdagen. Svenska folkpartiets riksdagsledamot Mats Nylund anser att redogörelsen är bra, men att den inte löser alla problem.

– I Finland kan vi vara stolta över att våra livsmedel hör till de säkraste i världen. Smittämnen förekommer ytterst sällan i vår mat, och i de flesta fall så härrör sig smittan från utlandet, konstaterar Nylund.

För producenterna betyder den höga livsmedelssäkerheten även höga kostnader. Nylund anser att man borde minska på byråkratin och kostnaderna för producenterna, utan att äventyra konsumenternas livsmedelssäkerhet.

För konsumenten är det viktigt att veta varifrån maten kommer. Genom ursprungsmärkningen kan konsumenten göra medvetna val och detta ökar även livsmedelssäkerheten. Därför borde det vara obligatoriskt att alla produkter har ursprungsbemärkning.

– Genom att förkorta livsmedelkedjan, kan vi öka på säkerheten. Då offentliga institutioner, kommuner och staten, gör offentliga upphandlingar måste vi ställa samma krav på livmedelssäkerhet på utländska produkter som på inhemska, kräver Nylund. På detta sätt kan vi öka säkerheten, stöda den inhemska produktionen och få bättre mat till våra skolor, dagis och ålderdomshem, avslutar Nylund.


Anna-Maja Henriksson: Våldet mot kvinnor måste stoppas!

henriksson5352220

Justitieminister Anna-Maja Henriksson

Var tredje kvinna i Finland utsätts för våld i sitt hem. Finland hör  därmed till de Europeiska länder där det förekommer mest våld mot  kvinnor. Vi måste få till stånd en attitydförändring och minska på  våldet mot kvinnor, säger Svenska folkpartiets vice ordförande,  justitieminister Anna-Maja Henriksson på internationella kvinnodagen.

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter publicerade  tidigare i veckan en rapport där det framgår att Finland är ett av de  mest våldsamma länderna för kvinnor i Europa. När det gäller  förekomsten av våld mot kvinnor är de nordiska länderna Finland,  Sverige och Danmark på ungefär samma nivå. I de nordiska länderna har  cirka 30 procent av kvinnorna utsatts för våld av sin nuvarande eller  tidigare partner, medan medeltalet i alla EU-medlemsstater är 22  procent.

– Våld mot kvinnor leder inte bara till mycket lidande för de drabbade  kvinnorna och deras närstående, utan det har även betydande ekonomiska  konsekvenser. Enligt vissa uppskattningar uppgår de sammanlagda  direkta och indirekta kostnaderna för samhället som förorsakas av våld  mot kvinnor till flera hundratals miljoner euro. Är det verkligen så  vi vill ha det, frågar sig minister Anna-Maja Henriksson.

Ett annat problem är att endast cirka 10 procent av alla våldsfall som  riktats mot kvinnor i parförhållanden kommer till de finländska  myndigheternas kännedom. Den motsvarande siffran på EU-nivå är 20  procent.

– Trots att vi finländare numera på ett mer öppet sätt än tidigare  vågar tala om dessa saker, är tröskeln för att göra en polisanmälan  fortsättningsvis alltför hög. Jag är övertygad om att vi borde satsa  mer på att förbättra pojkars och unga mäns kommunikations- och  konfliktlösningsförmåga, betonar minister Henriksson.

Strafflagen har under de senaste åren ändrats flera gånger i syfte att  minska våld mot kvinnor. År 2011 ändrades lagen så lindrig misshandel  i familjeförhållanden hör under allmänt åtal. Efter att ändringen  trädde i kraft har andelen brott som kommer till polisens kännedom  ökat. Därtill skärptes straffen för sexualbrott betydligt samma år.  För tillfället behandlas i riksdagen ett lagförslag som skulle skärpa  straffen för våldtäkt.

– De här lagstiftningsåtgärderna är mycket viktiga, men vi skall inte  tro att vi löser problemet med kvinnovåld enbart genom dem. Det krävs  en grundläggande attitydförändring och vi måste också satsa på  förebyggande åtgärder. Antalet platser på skyddshem måste utökas så  att vi äntligen kan ratificera den så kallade Istanbul-konventionen i  Finland, avslutar Henriksson.


SFP: Marlén Timonen med i EU-valet

Timonen-Marlene
Karlebybon Marlén Timonen ställer upp i EU-valet.

 I riksdagsvalet 2011 ledde hon Mikael Kälds framgångsrika kampanj. Som kandidat skördade hon själv framgång i senaste kommunalval. Den energiska och rättframma Timonen (f. 1955) har ett brett kontaktnät både inom politik och idrott. I EU-valet vill hon framför allt lyfta upp ungdomsfrågorna.

– Ungdomarnas framtid fick mig att ställa upp i EU-valet. Det är vårt jobb att se till att ungdomarna har en framtid i Europa, och att det finns jobb för dem, slår Timonen fast. Timonen säger att EU nog är till nytta när det gäller att få arbete och arbetskraft att hitta varandra, men däremot borde EU gallra bland byråkratin och regelverken och inte lägga sig i allt.

Timonen har många förtroendeuppdrag. Hon är bland annat medlem i Karleby stadsfullmäktige, ersättare i stadstyrelsen, medlem i Mellersta Österbottens förbunds fullmäktige och medlem i bollförbundets distriktsstyrelse i Mellersta Österbotten. Timonens familj består av man, fyra barn och fyra barnbarn. Fritiden fylls av bollsport och maratonlöpning.


Haglund vill fortsätta leda SFP

carl-953x1024
Svenska folkpartiets ordförande, försvarsminister, Carl Haglund vill fortsätta leda partiet.

Haglund valdes till partiordförande för två år sedan. SFP samlas till partidag i Hangö i maj.

– Det senaste två åren har varit de mest krävande men samtidigt mest intressanta åren i mitt liv. Det är givande att få leda ett framtidsinriktat parti som vill bära ansvar också i svårare tider. Vi är med och förnyar Finland, vilket är en förutsättning för att rädda välfärden, konstaterar Haglund.

– Under det kommande verksamhetsåret blir det två val. I slutet av maj är det Europaval och i april nästa år är det dags för riksdagsval. De här två valen blir spännande och kräver en stor arbetsinsats och en tydlig politik för att ge ett gott valresultat, säger Haglund.


Åsa Gustafsson kandiderar i EU-valet

Home - SFP - Google Chrome_2014-01-18_12-24-59

SFP:s vice ordförande, socionom YH Åsa Gustafsson (1974) kandiderar i Europaparlamentsvalet.

-Den största enskilda ekonomiska och sociala krisen är arbetslösheten i Europa. Jag vill arbeta för att vi i hela EU skall göra det lättare att skapa arbetsplatser och att vägleda våra unga så att de hittar en lämplig utbildning och sin väg in på arbetsmarknaden.  I mitt arbete inom barnskyddet ser jag dagligen hur viktigt det är att var och en hittar sin plats i livet med meningsfull sysselsättning och tro på sin egen framtid. Jag vill vara med om att bygga en hållbar arbetsmarknadspolitik där ingen lämnas ensam och nya möjligheter till arbete skapas. Jag går till val under devisen Tillsammans är vi starka, säger Gustafsson.

Åsa Gustafsson är stadsfullmäktig och stadsstyrelsemedlem i sin hemstad S:t Karins och fungerar som ordförande för SFP:s socialpolitiska utskott.