Nu krävs det försiktighet på vägarna – den milda vintern har skadat beläggningarna

Beläggningarna på landsvägarna har tagit skada av den milda vintern. Finansieringen för väghållningen har under de senaste åren inte på långt när räckt till för att förnya gamla beläggningar i den utsträckning som skulle ha krävts. Gropar som äventyrar trafiksäkerheten lappas nog omedelbart, men det skulle behövas grundligare åtgärder. Nu är det alltså skäl att vara särskilt försiktig på landsvägarna.

Den milda vintern har på sina håll skadat beläggningarna på vägarna och det har bildats fler hål i beläggningen än vad som är normalt på vårarna. På vintern fungerar inte lappningen nödvändigtvis som den borde, utan det krävs bättre, torrare förhållanden.

Då det börjar bildas hål i beläggningen på någon vägsträcka, kan situationen snabbt, redan på några dagar, bli allvarlig. Tuomas Toivonen , chef för enheten infrastrukturförvaltning, hoppas därför att de som rör sig på vägarna ska vara aktsamma och bereda sig på att det förekommer ett stort antal skador i beläggningarna. “Det lönar sig att vid behov sänka farten, så att inte till exempel ett överraskande hål i beläggningen skadar däcken eller att en snabb manöver för att undvika hålet överraskar andra trafikanter. Beläggningarna kommer på många ställen att lagas under våren och sommaren, men först efter tjällossningstiden som ännu pågår.”

Gammal asfalt klarar inte av plusgrader på dagen och minusgrader på natten

Milda vintrar är påfrestande för beläggningarna. Vägytan är våt på dagen och fryser till på natten; båda tillstånden bryter ner beläggningen på sitt sätt. “På en våt yta pressar bildäcken ner vattnet i den gamla sköra eller skadade asfalten”, förklarar Juho Meriläinen , sakkunnig inom väghållning, och fortsätter: “På natten då vattnet som trängt in i asfalten under dagen fryser till, expanderar det och lösgör stenar ur den sköra asfalten eller hela bitar ur vägytan”. Sådant har läget varit den här vintern, och därför har vi så många skador i beläggningarna nu på våren.

Beläggningarna kan förnyas alltför sällan

Mängden beläggning som förnyas har på grund av finansieringen för väghållningen under det senaste årtiondet sjunkit med hälften och nu förnyas beläggningarna med alltför långa intervaller. Beläggningarna är ofta gamla och skadas därför snabbt i dålig väderlek. Situationen kunde förbättras genom att öka beläggningsmängden, men med den nuvarande finansieringen för väghållning är detta inte möjligt. “Det här är beklagligt, eftersom det skulle löna sig att göra beläggningar nu, då priset på bitumen är lågt”, påpekar Meriläinen.


Trafikverket: Vinterhastigheterna tas ur bruk – ge akt på väglaget

9491537857_45d7bc0b90_b

I år tas de sänkta hastighetsbegränsningarna som gäller under vintern och den mörka perioden samtidigt ur bruk i hela landet. Detta sker vecka 14. Avsikten är att man har övergått till sommarhastigheter första veckan i april i hela landet. Den högsta tillåtna hastigheten framgår av hastighetsmärkena vid vägen.

Hastighetsmärkena börjar ändras under onsdagen och torsdagen (2-3.4.2014). Om väder- och väglagsförhållandena förväntas bli dåliga, kan övergången till sommarhastigheter skjutas fram lokalt. De sänkta hastighetsbegränsningarna som gäller under vintern och den mörka perioden bör ändå ha tagits ur bruk i hela landet senast i slutet av april.

Också vägens skick beaktas då hastighetsbegränsningarna ändras. Vid behov kvarstår de sänkta hastighetsbegränsningarna på vägsträckor där det varnas för dålig beläggning med trafikmärken och där beläggningens skick så kräver.

På vägsträckor med omställbara hastighetsmärken har övergången till sommarhastigheter kunnat ske redan från och med början av mars, men bara under den ljusa tiden och i goda väglagsförhållanden.

Hastighetsbegränsningarna som under vintern sänktes till 80 km/h på huvudvägarna ändras tillbaka till 100 km/h. På motorvägarna höjs hastighetsbegränsningen till 120 km/h utom på vägsträckor med permanent lägre begränsning.

Anpassa hastigheten efter förhållandena

Väglagsförhållandena kan variera ännu mycket beroende på platsen och vilken tid på dygnet som det är fråga om. Även om de sänkta hastighetsbegränsningarna nu försvinner är det skäl för bilisterna att ge akt på föret och anpassa körhastigheten efter förhållandena. Till exempel nattfrost eller snöfall och slask kan försämra körförhållandena betydligt. En säker trafik kan förutsätta betydligt lägre hastigheter än vad trafikmärkena tillåter.

Den högsta tillåtna hastigheten bestäms förutom av trafikmärkena också av trafikreglerna. Vägtrafiklagen förpliktar bilisterna att beakta bland annat vägens skick, vädret, föret, sikten och trafikförhållandena samt att hålla hastigheten sådan att fordonet kan stannas på den del av den framförvarande körbanan som föraren kan överblicka och i alla situationer som kan förutses.

Våren innebär också att antalet fotgängare, cyklister och mopedister ökar på landsvägarna. Det gäller att se upp för dem och ge dem tillräckligt med rum vid möte eller omkörning samt undvika att stänka ner dem. På våren kan förhållandena på vägkanten länge vara sämre än på själva körbanan.