President Niinistö på statsbesök till Lettland

Republikens president Sauli Niinistö med maka avlägger statsbesök i Lettland den 9–11 september 2013. President Niinistö för diskussioner med Lettlands president Andris Bērziņš. Därtill ingår i programmet möten med premiärminister Valdis Dombrovskis och parlamentets talman Solvita Āboltiņa. Vid diskussionerna behandlas de bilaterala relationerna mellan Finland och Lettland, det östliga partnerskapet, aktuella säkerhetspolitiska frågor samt situationen inom euroområdet; Lettland avser ansluta sig till euron i början av år 2014. Under mötet avser man också behandla regionala frågor, så som trafik, energi och samarbetet inom Östersjöområdet.

Näringsminister Jan Vapaavuori och en delegation med företagsledare ingår i presidentens följe. I samband med besöket ordnas ett diskussionstillfälle på hög nivå om de ekonomiska relationerna mellan Finland och Lettland.

I det separata programmet för republikens presidents maka Jenni Haukio ingår bland annat att besöka kulturella platser och att träffa representanter för Lettlands kulturliv.

Under statsbesökets andra dag besöker presidentparet Jelgava. På programmet står bland annat invigningen av Fortums kraftverk och ett besök på universitetet.


Kommunförbundet om budgetplanerna: Balanseringen av ekonomin kan inte vältras över på kommunerna

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 2009 - 04

Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma

– Kommunernas ekonomi klarar inte nya nedskärningar. Om statsandelarna skärs ner måste staten samtidigt gallra bort kommunala tjänster i motsvarande mån, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma som kommentar till de uppgifter om budgetmanglingen som kommit ut i offentligheten.

Enligt de uppgifter som i dag förekommit i offentligheten har finansministeriets tjänstemän föreslagit tilläggsnedskärningar på omkring en miljard euro i statsandelarna till kommunerna.

Kommunförbundet anser att tjänstemannagruppens planer är ohållbara för den kommunala ekonomin. Obalansen mellan kommunernas uppgifter och resurser äventyrar allvarligt kommunernas möjligheter att trygga den centrala basservicen i välfärdssamhället.

Om de planerade statsandelsnedskärningarna genomförs nästa år utöver de nedskärningar som regeringen redan fattat beslut om, uppstår ett tryck på att höja kommunalskatten kalkylmässigt med i genomsnitt cirka 2,5 procentenheter.

– Staten måste avstå från alla nya lagstiftningsprojekt som ökar kommunernas kostnader. Bara reformer som ökar produktiviteten och som balanserar kommunernas ekonomi och tryggar kommunernas verksamhetsförutsättningar kan godkännas i det här läget, säger Mäki-Lohiluoma.

Strukturreformer ger resultat på sikt

– Balanseringen av statsfinanserna kommer helt klart att till merparten gå ut över den kommunala servicen. Statsandelsnedskärningarna avhjälper inte underskottet i den offentliga ekonomin och minskar inte heller hållbarhetsgapet, framhåller Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen.

Som motvikt till nedskärningarna hänvisar Kommunförbundet till omläggningarna av kommun- och servicestrukturen och poängterar att kommunernas skyldigheter bör minskas.

– Man måste komma ihåg att strukturella förändringar till en början medför ökade kostnader och att besparingarna uppnås först senare, också om reformerna lyckas, säger Kietäväinen.


Advokatbyråerna Juridia och Bützow går samman

bd27e63c3206452f_800x800ar

Juridia, dess dotterbolag Heinonen & Co och Bützow som alla specialiserat sig på affärsjuridik går samman. Det är fråga om branschens största företagsarrangemang i Finland.

Det nya företagets namn kommer att bli Advokatbyrå Juridia Bützow Ab (Asianajotoimisto Juridia Bützow Oy). Heinonen & Co som specialiserat sig på skyddande av immaterialrättigheter fortsätter som dotterbolag ägt av Juridia Bützow. Efter sammanslagningen arbetar i koncernen 165 anställda varav 105 är jurister. Koncernens omsättning för år 2013 är uppskattningsvis 28 miljoner euro. Den nya byrån Juridia Bützow placerar sig bland de sex största advokatbyråerna i Finland.

– Vi gör historia inom branschen. I sammanslagningen uppkommer en modern full service advokatbyrå, som styrs av en stark kundorientering. Våra kunder är intresserade av klara lösningar på juridiska utmaningar i den allt mer komplexa omgivningen. Även servicens pris har en allt större betydelse, meddelar Bützows verkställande direktörHarri Tolppanen.

Juridia och Bützow har båda som tillväxtföretag under 20 år kommit att höra tillde tio största företagen inom sin bransch. Merparten av de nuvarande nyckelpersonerna började som företagardelägare under den djupaste recessionen i början av 1990-talet.

– Både Juridia och Bützow har växt med sina klienter. I vår kundkrets där den företagarmässiga attityden och teamet med ansikten har givit en positiv genklang, garanterar detta även framöver den bästa kundupplevelsen. Under kommande år strävar vi till att fortsättningsvis växa snabbare än branschens genomsnitt både organiskt samt med eventuella transaktioner. I fortsättningen betjänar vi våra inhemska och utländska klienter i en allt större utsträckning även i den internationella juridikens behov, säger Juridias verkställande direktör Kimmo Oila.

Vid sammanslagningen utvidgas även Heinonens verksamhet till Åbo, Tammerfors, Jyväskylä och Tavastehus, där Bützow redan verkar. Juridia Bützow erbjuder således som den enda advokatbyrån landsomfattande både kompletta affärsjuridiska tjänster liksom även IPR-tjänster, såsom strategier för skyddande och registrering av varumärken och mönsterrätter.

– Sammanslagningen är ett svar på branschens brytningar där advokatbyråer uppdelas i full service juridikhus och i mindre byråer för smala nichområden. Juridias och Bützows kunnande och service kompletterar väl varandra, uppskattar Harri Tolppanen.

Som företagets verkställande direktör börjar Harri Tolppanen. Kimmo Oila blir styrelsens ordförande. Det nya företaget inleder sin verksamhet 1.9.2013.


EVIRA: Återkallelse av djupfrysta jordgubbsprodukter

 

berrymix_euroshopper.mansikat_euroshopper

Ruokakesko Oy återkallar från handeln djupfrysta jordgubbsprodukter med benämningarna Euro Shopper Strawberries, Mansikoita, Jordgubbar och Euro Shopper Berrymix, Marjasekoitus, Bärmix som man importerat. Återkallelsen gäller alla saluhållna partier. Produkternas förpackningsstorlek är 1 kg.

Orsaken till återkallelsen är att jordgubbarna som är av marockanskt eller egyptiskt ursprung misstänks utgöra ett förmedlarlivsmedel i en omfattande nordisk hepatit A-epidemi. Produkterna återkallas från marknaden som en försiktighetsåtgärd.

Produkterna har saluhållits i K-matbutikerna.

Ruokakesko uppmanar konsumenterna att returnera produkterna som återkallas till den butik, där de inköpts, eller kontakta Ruokakeskos konsumentkontakt, tfn 0800-0-1000 (kl. 9-13).

Hepatit A-viruset förintas om djupfrysta bär kokas i  två minuter eller hålls i en temperatur på 90 grader Celsius i fem minuter.

Mer information om hepatit A-viruset:http://www.evira.fi/portal/fi/elintarvikkeet/tietoa+elintarvikkeista/elintarvikevaarat/ruokamyrkytykset/ruokamyrkytyksia+aiheuttavia+viruksia/hepatiitti+a-virus/

Evira rekommenderar att utländska djupfrysta bär hettas upp:

http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/aktuellt/?bid=3396


Den tvåspråkiga studieinriktningen inom försäljning och visuell marknadsföring inleds nu på HAAGA-HELIA Porvoo Campus

Det finskspråkiga utbildningsprogrammet i företagsekonomi erbjuder nu studier inom försäljning och visuell marknadsföring på två språk. Specialiseringsområdena utrikeshandel och ekonomiförvaltning fortsätter som förr. Det är 17 studerande som börjar denna nya studieinriktning på måndagen.

Som målsättning är att utbilda experter inom försäljning och visuell marknadsföring som kan arbeta både på finska och svenska. De kommer att vara förtrogna med företagsekonomi. De kan analysera, planera och använda visuella medel i försäljning vilket syns i digitala och fysiska säljsammanhang. Studiestigen är arbetslivnära och satsar på projektinlärning.

Det finns följande studiehelheter i studiestigen: försäljning och visuell marknadsföring, företagsverksamhet, utveckling av affärsprocesser, konsumentbeteende, konceptplanering, service design, säljledning samt språk, kommunikation och ict.

På hösten 2013 börjar totalt 105 tradenomstuderande samt 49 finskspråkiga och 42 internationella restonomstuderande på Borgå Campus. HAAGA-HELIA Borgå har ungefär 1100 studerande på höstterminen.

 www.haaga-helia.fi


Kommundirektörerna om ledarskapet i dotterbolagen: Kompetens ska gå före partipolitiska ståndpunkter i kommunala bolagsstyrelser

Över 90 procent av de kommundirektörer som besvarade Kommunförbundets enkät anser att  en mångsidig kompetens är viktigare än politisk representation i sammansättningen i de kommunala dotterbolagens styrelser. Kommundirektörerna anser det vara viktigast att styrelseledamöterna är förtrogna med både bolagets verksamhetsområde och principerna för affärsverksamhet.

– Det bör föras en öppen diskussion om styrelseledamöternas kvalifikationer. Kommunallagen revideras som bäst, och eventuella nya bestämmelser om ledningen av kommunkoncernerna kan beaktas i den reviderade lagen, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma på Kommundirektörsdagarna i Esbo på torsdag.

– Professionell kompetens och politisk representation är ändå inte motsatser till varandra, utan frågan är hur den rätta kompetensen kan hittas hos representanterna för de olika partierna.  Om styrelseledamöterna inte har någon politisk koppling kan det innebära att ledningens trovärdighet och förtroendet gentemot ledningen blir lidande.

Kommundirektörernas samt fullmäktige- och styrelseordförandenas synpunkter på utvecklingen av kommunledningen utreddes genom en enkät i början av augusti. Kommunförbundet utnyttjar enkätresultaten i beredningen av kommunallagen. Denna enkät var den andra i ordningen med hjälp av vilken Kommunförbundet har utrett synpunkter som hjälpmedel vid beredningen av kommunallagen.

Enkäten besvarades av totalt 150 kommundirektörer samt 311 ordförande och vice ordförande för fullmäktige och kommunstyrelser. Det finns 320 kommuner i Finland.

Direktörsavtal ska göras obligatoriska – kommunstyrelseordförandens uppgifter in i lagen

Två tredjedelar av kommundirektörerna anser det vara nödvändigt att kommundirektörsavtalen görs obligatoriska genom den nya kommunallagen.

– Att leda en kommun är ett flerdimensionellt arbete som lyckas bäst genom att förväntningar, ansvar, skyldigheter och mål avtalas om gemensamt. Tydliga spelregler för alla parter förbättrar arbetets resultat och politikerna kan utvärdera kommundirektörens arbete med hjälp av avtalade mått, säger Finlands Kommundirektörer rf:s ordförande, Lovisa stadsdirektörOlavi Kaleva.

– Man kunde i kommunallagen bestämma minimikrav som ska ingå i ett direktörsavtal. På så sätt skulle kommunerna få också lokalt svängrum, föreslår  Kommunförbundets forsknings- och utvecklingsdirektör Kaija Majoinen.

Hälften av de kommundirektörer som besvarade enkäten upplever att det vore bra att reglera också styrelseordförandens ställning och uppgifter i kommunallagen.

– Det skulle förtydliga styrelseordförandens roll och arbetsfördelningen med kommundirektören. En allmän reglering av ställningen och uppgifterna skulle förtydliga den politiska ledningens ställning och roll i kommunen, säger Majoinen.

Kommunanställd lämpar sig inte som kommunstyrelseordförande

Sammanlagt 80 procent av de kommundirektörer som besvarade enkäten anser att en person som är anställd hos kommunen eller kommunkoncernen inte kan vara ordförande för kommunstyrelsen.

– Närmare 80 procent av den förtroendevalda ledningen har samma ståndpunkt när det gäller de kommunanställdas möjlighet att ha ett ledande kommunalt förtroendeuppdrag. Det talar sitt tydliga språk om att bestämmelserna om styrelseordförandens valbarhet bör ses över i samband med beredningen av kommunallagen, säger Majoinen.

Två tredjedelar av kommundirektörerna anser det inte vara nödvändigt att styrelseordförandens uppdrag är ett förtroendeuppdrag på del- eller heltid. Fyra av fem kommundirektörer anser att inte heller fullmäktigeordförandens uppgift behöver vara ett del- eller heltidsarbete.

– Här finns det en betydande skillnad jämfört med fullmäktige- och styrelseordförandenas synpunkter. Cirka 60 procent av ordförandena anser att styrelseordförandens uppdrag bör vara ett del- eller heltidsuppdrag, säger Majoinen.

Enligt nuvarande praxis sköts förtroendeuppdragen på fritiden, men kommunen kan välja att införa ett styrelseordförandeuppdrag på del- eller heltid.

– Så här stora meningsskiljaktigheter visar på utmaningarna i att slå samman den politiska och den professionella ledningen. Den kommunala självstyrelsen verkställs endast med hjälp av en god politisk ledning och utmaningarna i kommunens verksamhetsmiljö kräver också professionell ledning, bedömer Majoinen.

Största delen av kommundirektörerna arbetar i sin hemkommun

Totalt 86 procent av de kommundirektörer som besvarade enkäten arbetar i sin hemkommun. Bland kommundirektörerna under 40 år finns det fler direktörer som bor i en annan kommun än i den där de har uppgiften som kommun- eller stadsdirektör. Också bland de unga kommundirektörerna bor ändå tre fjärdedelar i den kommun där de arbetar.

– Resultatet visar att många kommundirektörer upplever att ur ledarskaps-, förtroende- och marknadsföringsperspektiv hör det till deras roll att bo i den kommun som de leder.  Kommundirektörerna vill delta i samma vardag som kommuninvånarna, säger Kaleva.


Anna-Maria Wiljanen blir ny verksamhetsledare för UPM-Kymmenes Kulturstiftelse

anna-maria_wiljanen.9803249a-5b59-4a92-a33d-024811d920f2

Anna-Maria Wiljanen

FM, Pol.mag. Anna-Maria Wiljanen har utnämnts till verksamhetsledare för UPM-Kymmenes Kulturstiftelse. Wiljanen har tidigare arbetat som kommunikationschef för Statens konstmuseum. Hon tillträder sin nya post 1.10.2013. Wiljanen har gedigen erfarenhet av såväl museibranschen som företagsvärlden. Som forskare har hon specialiserat sig på konstnärskolonierna och konstnärskolonifenomenet. Wiljanen håller på att färdigställa sin doktorsavhandling om Önningeby konstnärskoloni och de sociala nätverkens interaktion.

Stiftelsens nutida verksamhetsledare, kulturrådet Eero Niinikoski pensionerar sig 1.10.2013 men fortsätter som stiftelsens styrelsemedlem. Styrelseordförande är Matti Lounasmeri och styrelsens övriga medlemmar Wenzel Hagelstam, Markku Valkonen och Pekka Helin.

UPM-Kymmenes Kulturstiftelse grundades 2006 och dess samling omfattar ca 800 konsthistoriskt och nationellt värdefulla målningar och skulpturer. Stiftelsens uppgift är att främja kunskapen om den kulturellt och konsthistoriskt värdefulla konstskatten och bevara det kulturarv som sammanhänger med den finländska skogsindustrins verksamhet. Stiftelsens konstverk befinner sig i UPM:s utrymmen på 14 orter på olika håll i Finland och två orter utomlands. UPM-Kymmenes Kulturstiftelse är en av grundarna av Föreningen Finländska konststiftelser r.f.


Skatteförvaltningen: Beskattningsbeslut postas som bäst

mynt

Postningen av beskattningsbeslut har inletts. Postningen pågår ända till slutet av oktober. Kunden får ett nytt beskattningsbeslut om han eller hon i våras korrigerat uppgifter i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om kunden inte korrigerat uppgifter i den förhandsifyllda skattedeklarationen, är det beskattningsbeslut som kunden fick i våras slutgiltigt.

Det lönar sig att kontrollera uppgifterna
Kunden bör kontrollera uppgifterna i det nya beskattningsbeslutet och jämföra dem med de deklarerade uppgifterna. Om det finns ett klart fel i beskattningsbeslutet, lönar det sig att anmäla så snart som möjligt. Kunden kan få ett nytt beskattningsbeslut trots att han eller hon inte ändrat några uppgifter i skattedeklarationen i våras eftersom Skatteförvaltningen kan ha fått korrigerade uppgifter från annat håll, exempelvis från kundens arbetsgivare.

Trots att det nya beskattningsbeslutet ersätter det beskattningsbeslut som kunden fick i våras, lönar det sig att spara den gamla skattedeklarationens specifikationsdel, som visar exempelvis varifrån Skatteförvaltningen fått uppgifterna. Det nya beskattningsbeslut har ingen specifikationsdel och Skatteförvaltningen tar ut en avgift om kunden ber om en ny specifikationsdel.

Kontonummer kan anmälas på nätet
Skatteåterbäringarna för skatteåret 2012 betalas in på bankkonton 4.12.2013. Återbäringen påskyndas om det rätta bankkontonumret finns i Skatteförvaltningens uppgifter.  Ett nytt eller ett ändrat kontonummer kan anmälas på nätet på adressen skatt.fi/kontonummer.

Den första förfallodagen för kvarskatten är 2.12.2013 och den andra förfallodagen 3.2.2014. De nya giroblanketterna för betalning av kvarskatten postas tillsammans med det korrigerade beskattningsbeslutet.


ABB levererar över hundra järnvägstransformatorer till Storbritannien

abbn_muuntajia_loytyy_kai.abbn_muuntajia_loytyy_kai.8b19c6d9-36ae-4cbb-ac49-f40c653694ce-main_image
De transformatorer som ingår i avtalet tillverkas på ABB:s fabrik i Vasa.
ABB har undertecknat ett ramavtal på cirka 15 miljoner euro om leverans av över hundra matningstransformatorer med Network Rail, som svarar för järnvägsinfrastrukturen i Storbritannien. Enligt avtalet ersätts det gamla transformatorsystemet på 1 x 25 kV med en effektivare höghastighetsmatning på 2 x 25 kV bland annat på linjen West Coast Main Line som går genom landets västra delar samt på ett banavsnitt i östra Storbritannien. Tack vare leveransen förbättras järnvägsnätet i Storbritannien så att det motsvarar de ökande trafikmängderna och hastigheterna.

Åren 2009–2014 investerar Network Rail närmare 15 miljarder euro för att förnya, förbättra och bygga ut järnvägsnätet i Storbritannien.

”Transformatorerna som levereras representerar den allra senaste och mest effektiva tekniken för elektrifiering av järnvägar. Kunden har fått förtroende för oss genom våra tidigare leveranser under åren”, säger Heikki Mustonen, direktör för affärsenheten på ABB.

West Coast Main Line är det mest trafikerade banavsnittet i Storbritannien och utgör ryggraden i järnvägsnätet. Banan sammanbinder Storbritannien med det europeiska fastlandet  via Engelska kanalen och är en av EU:s strategiska linjer i Europa och en del av linjenäten Trans-European Networks.

De transformatorer som ingår i avtalet tillverkas på ABB:s fabrik i Vasa och levereras under åren 2013–2017.


Utreding av boendekostnaderna 2013: Boendekostnadernas andel av tillgänglig inkomst ökar

För hushållen stiger boendekostaderna i genomsnitt 3,1 procent per år fram till år 2017.

Boendekostnadernas andel av tillgänglig inkomst ökar

Boendekostnaderna stiger fortsättningsvis och deras andel av den tillgängliga inkomsten ökar i genomsnitt 1,9 procentenheter åren 2013-2017. Under de senaste åren har boendekostnaderna för dem som bor på hyra ökat snabbare än för ägandeboende. Då ekonomin återhämtar sig kommer skillnaden mellan ägandeboende (3,3 %)och boende på hyra (2,5 %) dock att minska i och med att räntorna stiger. Skuldfria pensionärshushålls boendekostnader stiger 3,4 procent i året under den kommande femårsperioden i och med att energipriserna ökar.

Uppgifterna baserar sig på Fastighetsförbundets samt Egnahemsförbundets via PTT (Pellervon Taloustutkimus) utförda undersökning, genom vilken boendekostnaderna årligen granskats.

En barnfamilj betalar för en höghuslägenhet i Helsingfors över 2 000 euro i månaden, emedan kostnaderna för en motsvarande lägenhet i Kouvola är under 1 000 euro

De månatliga låneskötselkostnaderna för ett skuldsatt hushåll utanför huvudstadsregionen är hälften mindre, än de för att hushåll i huvudstadsregionen. Amortering samt räntan klättrar för en familjelägenhet i höghus som är belägenhet i huvudstadsregionen över tusen euro i månaden, då genomsnittet i övriga Finland är ungefär 500 euro. Huvudstadsregionens i genomsnitt högre produktivitet ackumuleras i bostadspriserna då lönerna stiger. Björneborg samt Kouvola är de billigaste städerna att bo i för både de hushållen som bor på hyra samt för skuldsatt ägandeboende.

För en barnfamilj i ett egnahemshus med elektricitetuppvärmning kostar boende mest i Helsingfors samt Esbo, ungefär 1 900 €/mån. För ett skuldfritt pensionärshushåll som bor i ett elektricitetuppvärmt egnahemshus är de billigaste städerna däremot Uleåborg och Seinäjoki (350 €/mån), Kouvola är näst dyrast (440 €/mån).

Skatterna har stor betydelse speciellt för pensionärshushåll

Skatternas andel av bostadsaktiebolags skötselutgifter är i genomsnitt 1,30 euro per bostadskvadratmeter och 27 procent av skötselutgifterna. De största skatteposterna i höghus består av beskattning av fjärrvärmen samt reparationer samt fastighetskatten.

I egnahemshus är skattens andel rentav 39 procent, fast det inte i skötselutgifterna har beaktats skötsel av gården. De största skatteposterna i egnahemshus är fastighetsskatten samt skatten i samband med elektriciteten samt mervärdeskatten. De skattemässiga lösningarna har den största relativa effekten för i egnahemshus boende pensionärshushåll, vilkas boendekostander typiskt i helhet består av skötselkostander.

I renoveringar gömmer det sig en betydande utgift för hushåll

Typiska renoveringar i hushåll höjer boendekostnaderna ungefär 60 – 240 euro i månaden. Dyra stambyten, fasadrenoveringar eller ändringar av värmesystemet betalas i vanliga fall tillbaka på 15 år, vilket gör att den månatliga kostnaden blir ungefär lika stor som i lättare renoveringar, vilka ofta betalas tillbaka på fem år.

I huvudstadsregionen är helhetskostnaderna nästan dubbla jämfört med mindre städer. Delvis beror skillnaderna i priset på att höghuslägenheterna i huvudstadsregionen i genomsnitt har mindre kvadratmeter än i övriga Finland samt på mängden utförda arbeten. I huvudstadsregionen görs exempelvis i samband med stambyten ofta betydligt flera renoveringar än i övriga Finland.

Renoveringskostnaderna utgör en betydande del av kostnaderna vid egnahemsboende. Priset samt den månatliga kostnaden för typiska remonter är större i småhus jämför med övriga boendeformer. Omfattningen på renoveringen varierar oftare gällande egnahemshus än övriga boendeformer.

På boendekostnadernas snabba höjning syns inget slut

Genom återhämtningen av ekonomin har priset på energi samt räntorna stigit. Dessa skapar ett tryck på boendekostnaderna. Balansering av den offentliga ekonomin kommer att vara aktuellt även under följande valperiod. Ifall man strävar efter att balansera den offentliga ekonomin genom att främst höja skatterna i anslutning till boende, kan höjningen av boendekostnaderna komma att vara betydligt snabbare än det förväntade.

Utredningen av boendekostnaderna förvekligades av PTT (Pellervon taloustutkimus) på beställning av Fastighetsförbundet samt Egnahemsförbundet. I utredningen granskades boendekostnader ur exempelhushålls synvinkel. Exempelhushållen var från de 21 största städerna. Granskningen gjordes gällande både hyres- samt ägandeboende. Helhetskostnaderna räknades genom att beakta både kapital- samt skötselkostnadernas delposter. Utredningarna visar konkret, hur mycket olika hushåll i genomsnitt använder pengar till boende.

Förutom beräkningarna lyfts även i utredningen fram aktuella saker, som på medellång tidsintervall påverkar boendet.

Av utredningsmaterialet kan vid behov produceras beräkningar för vissa lägenhetsstorlekar, familjetyper, inkomstklass eller för visst område.