Polisdirektör Robin Lardot blir chef för centralkriminalpolisen

47253_lardot_robin_2_
Robin Lardot
Statsrådet har utnämnt juris kandidat Robin Lardot (f.1962) till tjänsten som chef för centralkriminalpolisen för tiden 1.10.2013 – 30.9.2020. Tjänsten söktes av 11 personer inom utsatt tid.

Lardot är för närvarande anställd som polisdirektör vid Polisstyrelsen där han har varit chef för enheten för brottsbekämpning sedan 2010. Han är också första vikarie för polisöverdirektören. Lardot har arbetat inom polisförvaltningen i ca 30 år och ansvarat för polisens brottsbekämpning sedan 2003. Han har varit med om att genomföra flera utvecklingsprojekt och årligen berett resultatstyrningen av brottsbekämpningen.

Lardot har arbetserfarenhet av uppgifter på olika nivåer inom polisorganisationen, dvs. polisens högsta ledning, centralkriminalpolisen och den lokala polisen. Han har synnerligen god kännedom om polisens brottsbekämpning samt kompetens om strategisk planering och resultatstyrning inom brottsbekämpningen.

Lardot har haft en central roll i beredningen av flera principbeslut av statsrådet, bl.a. de senaste programmen för bekämpning av ekonomisk brottslighet samt strategin för att bekämpa organiserad brottslighet. Han är också ordförande för det nordiska polis- och tullsamarbetet.

Lardot har ca 15 års erfarenhet av det internationella samarbetet med intressegrupper. Han har deltagit i utvecklingen av samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i EU, Norden och närområdena.

Chefen för centralkriminalpolisen leder centralkriminalpolisens verksamhet och ansvarar för att ämbetsverkets uppgifter sköts på ett resultatrikt, ändamålsenligt och effektivt sätt. Dessutom ska chefen för centralkriminalpolisen bland annat svara för de allmänna verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket, avtala med Polisstyrelsen om resultatmål och anslag samt fastställa verksamhetsstrategin och verksamhetens insatsområden.

Centralkriminalpolisen har till uppgift att bekämpa internationell, organiserad, yrkesmässig, ekonomisk och annan allvarlig brottslighet. Centralkriminalpolisen gör undersökningar, tillhandahåller sakkunnigtjänster och utvecklar brottsbekämpningen och brottsundersökningsmetoderna. Centralkriminalpolisens huvudverksamhetsställe är i Vanda.


Landsbygdsverket samlar in aktuella uppgifter om gårdarna

Under hösten uppdaterar Landsbygdsverket uppgifterna om gårdar och rättigheterna att sköta ärenden som rör jordbrukarstöd. Avsikten är att det i fortsättningen ska bli enklare än förut för jordbrukarna att underteckna handlingar och tilldela behörighet. Till jordbrukarna skickas en blankett som fylls i och återsänds före slutet av oktober.  Genom att lämna in blanketten säkerställer jordbrukaren att stödansökan för 2014 löper obehindrat.

Åtkomsträttigheterna till jordbrukarnas webbtjänst Vipu upphör i slutet av 2013. Från ingången av 2014 kan endast gårdar med förnyade rättigheter till Viputjänsten göra upp en elektronisk stödansökan. En gård får rättigheterna genom att tilldela gårdens primära odlare behörighet med blankett 455, Uppdatering av uppgifterna om gården samt behörighet som gäller e-tjänster för jordbrukarstöd.

Blankett 455 skickas till jordbrukarna i slutet av september. För att försäkra sig om att stödansökan ska löpa obehindrat år 2014 bör jordbrukaren fylla i blankett 455 och lämna in den senast 31.10.2013. Reformen gäller både dem som ansöker om stöd på pappersblanketter och dem som ansöker om stöd elektroniskt. Blanketten kan skickas in i returkuvertet eller lämnas in personligen till kommunen.

En person som tilldelats behörighet med blankett 455 får både rätt att ensam underteckna alla handlingar som anknyter till jordbrukarstöd och rätt att använda Viputjänsten. Dessutom kan han eller hon i Viputjänsten delegera motsvarande behörighet också till andra personer, såsom familjemedlemmar, bolagsparter eller rådgivare. Om den primära odlaren inte tilldelas behörighet kan gården ansöka om stöd bara på pappersblanketter.

Alla som antecknats som ägare till gården får automatiskt rätt att studera uppgifterna om gården i Viputjänsten. I fortsättningen finns det inte längre någon separat blankett för ansökan om rättigheter.

Om gården har fått flera exemplar av blankett 455 är det möjligt att slå samman lägenhetssignumen. En jordbrukare som fått flera blanketter bör ta kontakt med kommunen.


Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst knep priset Nyländskt sommarjobb

Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst har valts till sommarens bästa nyländska arbetsplats. Tävlingsrådet för Nylands sommarjobb 2013 gav segraren erkänsla för att sommarjobbarna upplevt att de fått respons för sitt arbete.

Beröm gavs även för en uppmuntrande och glad arbetsatmosfär samt för att de unga fått omtyckta och lämpligt ansvarsfyllda arbetsuppgifter. Segern baserade sig på sommarjobbarnas egna förslag.

Ekonomiförvaltningstjänsten tog emot sitt pris på Sommarjobb i Nyland 2013-kampanjavslutningen vid Nylands förbund idag.

– De unga hade lämnat in förslag som visade på arbetsglädje och tillfredsställelse med sommarens arbetsgivare. Vi lyfter på hatten för att prismottagaren gett uppbyggande och uppmuntrande respons till de unga arbetstagarna på den första arbetsplatsen. Det är värdefullt, konstaterar Elina Lomperi från Nylands förbund.

Kampanjen resulterade i sammanlagt 10 300 arbetsplatser

83 arbetsgivare gick med i kampanjen Sommarjobb i Nyland 2013, som erbjöd sammanlagt ca 10 300 sommarjobb. De företrädde kommuner och övriga offentliga arbetsgivare, företag, föreningar, fonder och församlingar i olika storleksklasser. Kampanjen omfattade arbetsgivare från i stort sett varje nyländsk kommun.

Nylands förbund och Nylands NTM-central genomförde kampanjen nu för första gången och en fortsättning utlovas nästa år. 2014 går man allt mera målmedvetet in för att verkställa ungdomsgarantin. Kampanjen kommer att inledas i början av vintern.

Arbetsminister Lauri Ihalainen har varit beskyddare för kampanjen. Samarbetspartner har varit Esbo, Helsingfors, Nylands och Vanda Företagare, Helsingforsnejdens handelskammare och Suomen Lehtiyhtymä.


Finländska europaparlamentariker: trädbaserade biobränslen skapar tillväxt

Europaparlamentets centerliberala medlemmar Nils Torvalds, Anneli Jäätteenmäki, Riikka Pakarinen och Hannu Takkula är oroade över direktivet om biobränslen, eller det så kallade ILUC-direktivet, som för tillfället är under behandling i parlamentet.

Europeiska kommissionen har föreslagit ändringar i lagstiftningen som berör biobränslen. Men kommissionens i sig goda förslag har tyvärr tagit en sväng åt fel håll i parlamentets miljöutskott, som märkbart stramat åt användningsmöjligheterna för trädbaserade biobränslen.

Enligt Nils Torvalds har små och medelstora företag en märkbar roll i bioekonomin. “Det är tillåtet att använda bondförnuft, även i den här frågan. Produktionen av energi från förnybara källor baserar sig ganska ofta på de små och medelstora företagens verksamhet. Det är oerhört viktigt att vi stöder dessa lokala och regionala företag och att vi satsar på att stöda och utveckla innovationer för framtiden. Den föredragande för miljöutskottet har uppenbarligen inte sett skogen. Åtminstone inte för träden”, säger Torvalds.

Anneli Jäätteenmäki: “Det måste vara möjligt att kunna använda trädbaserade biodrivmedel. De ger jobb och försörjning till finländare. I Finland har vi kunnande i branschen och möjligheter till nya investeringar. Direktivförslaget komplicerar och förhindrar att virke används som bränsle då skogsägaren eller industrin redan innan avverkning måste veta till vilket syfte de fällda trädens delar i slutändan hamnar.”

Riikka Pakarinen har ansvarat för beredningen av lagstiftningen i utskottet för regional utveckling. Utskottets utlåtande var utmärkt ur ett finländskt perspektiv. “Meddelandet från utskottet för regional utveckling var tydligt: i framtiden ska allt större satsningar göras på avancerade biodrivmedel. Finland är föregångare i utvecklingen av dessa, speciellt trädbaserade biodrivmedel. Att utveckla bioekonomin kräver handling, inte bara ord. Varför skulle man vilja tanka olja när det finns renare möjligheter?” undrar Pakarinen.

Hannu Takkula var nöjd med ställningen som parlamentets industriutskott tog i frågan: “Vi tog i utskottet för industrifrågor beslut baserade på hållbar utveckling, men tyvärr är miljöutskottets ståndpunkt inte avdenna värld. Andra generationens drivmedel skapar nya möjligheter och nya jobb. För Finland är det speciellt viktigt att vi kommer till ett vettigt slutresultat i detta ärende.”

Tanken med lagstiftningen är att minska de negativa klimatpåverkningarna av biobränsle och att finna en lösning på diskussionen kring mat vs. bränsle. Den ökade produktionen av biobränsle av till exempel oljegrödor och majs har haft en stor inverkan på den globala matmarknaden. Man försöker hitta lösningar av andra generationens biobränslen, vilka tillverkas av bland annat hyggrester, avfall och icke-ätbara råvaror.

Europaparlamentet röstar om biobränsledirektivet nästa onsdag.