Trafikverket: Vinterhastigheterna tas ur bruk – ge akt på väglaget

9491537857_45d7bc0b90_b

I år tas de sänkta hastighetsbegränsningarna som gäller under vintern och den mörka perioden samtidigt ur bruk i hela landet. Detta sker vecka 14. Avsikten är att man har övergått till sommarhastigheter första veckan i april i hela landet. Den högsta tillåtna hastigheten framgår av hastighetsmärkena vid vägen.

Hastighetsmärkena börjar ändras under onsdagen och torsdagen (2-3.4.2014). Om väder- och väglagsförhållandena förväntas bli dåliga, kan övergången till sommarhastigheter skjutas fram lokalt. De sänkta hastighetsbegränsningarna som gäller under vintern och den mörka perioden bör ändå ha tagits ur bruk i hela landet senast i slutet av april.

Också vägens skick beaktas då hastighetsbegränsningarna ändras. Vid behov kvarstår de sänkta hastighetsbegränsningarna på vägsträckor där det varnas för dålig beläggning med trafikmärken och där beläggningens skick så kräver.

På vägsträckor med omställbara hastighetsmärken har övergången till sommarhastigheter kunnat ske redan från och med början av mars, men bara under den ljusa tiden och i goda väglagsförhållanden.

Hastighetsbegränsningarna som under vintern sänktes till 80 km/h på huvudvägarna ändras tillbaka till 100 km/h. På motorvägarna höjs hastighetsbegränsningen till 120 km/h utom på vägsträckor med permanent lägre begränsning.

Anpassa hastigheten efter förhållandena

Väglagsförhållandena kan variera ännu mycket beroende på platsen och vilken tid på dygnet som det är fråga om. Även om de sänkta hastighetsbegränsningarna nu försvinner är det skäl för bilisterna att ge akt på föret och anpassa körhastigheten efter förhållandena. Till exempel nattfrost eller snöfall och slask kan försämra körförhållandena betydligt. En säker trafik kan förutsätta betydligt lägre hastigheter än vad trafikmärkena tillåter.

Den högsta tillåtna hastigheten bestäms förutom av trafikmärkena också av trafikreglerna. Vägtrafiklagen förpliktar bilisterna att beakta bland annat vägens skick, vädret, föret, sikten och trafikförhållandena samt att hålla hastigheten sådan att fordonet kan stannas på den del av den framförvarande körbanan som föraren kan överblicka och i alla situationer som kan förutses.

Våren innebär också att antalet fotgängare, cyklister och mopedister ökar på landsvägarna. Det gäller att se upp för dem och ge dem tillräckligt med rum vid möte eller omkörning samt undvika att stänka ner dem. På våren kan förhållandena på vägkanten länge vara sämre än på själva körbanan.


Svenska riksdagsgruppen och justitieminister Anna-Maja Henriksson: ”Den blomstertid” en del av vårt kulturarv

henriksson_anna-maja.600x300

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp.)

Sommarpsalmen “Den blomstertid” har blivit föremål för livlig debatt efter att biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna gällande anordnandet av traditionella och religiösa fester.

Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen
vid skolavslutningarna.

– Vi anser att vårt samhälle bygger på multikulturella värden där vars och ens bakgrund och religion respekteras. På motsvarande sätt ska vi värdesätta och respektera våra egna traditioner och sedvänjor som ofta har en kristen bakgrund, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.

– Vi ser en risk att man överproblematiserar saken om sjungandet av sommarpsalmen blir ifrågasatt på lagliga grunder. Om det faktiskt är ett juridiskt problem är Svenska riksdagsgruppen beredd att ta initiativ till att precisera lagen.

Enligt Svenska riksdagsgruppen finns det skäl att uppdatera direktiven till skolorna gällande religiösa fester. Alla ska respekteras för sin trosuppfattning och i skolorna ska det finnas fungerande regler för hur elever från andra trossamfund behandlas om kristna skolgudstjänster eller annan religionsutövning arrangeras.

Att sjunga “Den blomstertid” handlar ändå inte om detta. Det är en vacker och glad tradition, som man oavsett religiös bakgrund har lätt att stämma in i.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson konstaterar följande: 

– Den blomstertid är en del av vårt gemensamma kulturarv. Den ska inte glömmas bort eller gömmas undan, utan måste få ljuda i våra skolor också i framtiden. Vi ska inte vara rädda för att föra viktiga traditioner vidare, och därför är jag något förvånad över att detta igen blivit aktuellt, säger SFP:s viceordförande minister Anna-Maja Henriksson.

Redan nu informeras alla om vad julfester eller skolavslutningar innehåller och var och en kan välja om deltar eller inte.

– Jag är glad att grundlagsutskottet nu behandlar ärendet igen och hoppas det leder till en enhetlig tolkning. Vi kan inte fortsätta återkomma till denna fråga en gång i året, slår minister Henriksson fast.


Yle deltar i ekonomitalkot och effektiverar sin verksamhet

ylelogo_2012_pos_rgb

Yle inleder omedelbart planeringen av sin ekonomi för år 2015, för att kunna fylla det hål som frysningen av Yle-indexet ger upphov till.

”Det är riksdagen som fattar beslut om Yles finansiering, och det är självklart att bolaget är med i det nationella spartalkot, om riksdagen har bestämt så”, säger Yles verkställande direktör Lauri Kivinen.

Yles finansiering är dimensionerad så att bolaget kan uppfylla de uppdrag som stiftats i Ylelagen. Avsikten med Yle-indexet är att täcka den årliga kostnadsstegringen. Med finansieringsmekanismen och indexet har man velat garantera Yles oberoende och hålla skattefinansieringen isär från den årligt återkommande politiska debatten och de politiska konjunkturerna.

”Det är riksdagen som äger Yle. Det är värdefullt att vi hållit fast vid den principen och att beslut om indexfrysningen fattades enhälligt i riksdagen gemensamt med regering och opposition. Med tanke på stabiliteten i Yles public service-finansiering och den långsiktiga planeringen av public service är en återgång till den ursprungliga lagformuleringen och andan självfallet önskvärd år 2016, fortsätter Lauri Kivinen.

Enligt Kivinen täcker Yle det hål som kostnadsstegringen orsakar med sparåtgärder och effektivering av verksamheten.

”Vårt mål är att minimera de negativa konsekvenser det här beslutet har på den kreativa sektorn och hålla fast vid Yles sysselsättningsmöjligheter också år 2015. Enligt Yles uppskattning är anpassningsbehovet för 2015 minst 5–7 miljoner”, säger Lauri Kivinen. 


Nödsamtalen från hela Nyland tas nu emot i Kervo

Sammanslagningen av Västra Nylands nödcentral med Kervo nödcentral slutfördes framgångsrikt när den operativa verksamheten vid Västra Nylands nödcentral överfördes till Kervo tidigt i morse den 18 mars. Från och med i dag producerar Kervo nödcentral nödcentralstjänsterna i hela Nyland. Förändringen syns inte på något sätt för dem som ringer till nödnumret 112.

Den tekniska överföringen av nödsamtalen från Västra Nylands nödcentral i Lojo genomfördes på ett säkert sätt, utan att äventyra medborgarnas säkerhet.

– Klockan 4:09 besvarade Kervo nödcentral för första gången ett nödsamtal från Västra Nyland. I sin helhet överfördes nödcentralsverksamheten till Kervo klockan 4:19, Vesa Seppä, chef för Kervo nödcentral.

I den nya nödcentralen arbetar sammanlagt cirka 170 personer. Reformen och de ändringar i förfarandena som den kräver har genomförts tillsammans med alla samarbetsmyndigheter i området.
För dem som ringer till nödnumret syns förändringen inte på något sätt.

– Hjälpen till de hjälpbehövande utgår från samma ställen som förut, och sammanslagningen av nödcentralerna påverkar inte antalet ambulanser, polispatruller eller räddningsenheter på något sätt. Hjälpen kommer även framöver från de lokala myndigheterna, även om nödmeddelandena hanteras på annat håll, påminner Marko Nieminen, direktör för nödcentralstjänsterna vid Nödcentralsverket.

Nödcentralsverkets strukturreform fortsätter. I april går Tavastlands och Egentliga Finlands nödcentraler samman och bildar Åbo nödcentral. Hösten 2014 inleder Vasa nödcentral sin verksamhet efter att Mellersta Finlands och Österbottens nödcentraler gått samman. Efter detta har Finland sex nödcentraler som fungerar enligt den nya verksamhetsmodellen, konstaterar Nieminen.


Tio år sedan olyckan i Konginkangas

I den omfattande olyckan i Konginkangas för tio år sedan omkom 23 personer. Under de tio år som har gått har säkerheten för bättrats på många sätt, men hastigheterna, kravet på vinterdäck och mitträcken har inte framskridit enligt rekommendationerna.

Efter olyckan i Konginkangas försökte man förbättra säkerheten gällande tunga fordon i synnerhet enligt de rekommendationer som Olycksutredningscentralen gav. Som första åtgärd förbättrade man det nattliga vägunderhållet vintertid längs över tusen kilometer.

Man ökade utbildningskraven på yrkesförare genom lagen om yrkesmässighet år 2007. Fortbildning krävs av alla buss- och lastbilsförare. Trafikskyddet utbildar årligen nya utbildare för att hålla fortbildning. Kärnan i utbildningen är ett förutseende körsätt.

Som en följd av olyckan ändrades vägtrafiklagen så att ansvaret för fordonets lastning och följande av körtider utvidgades till dem som i praktiken ansvarar för lastning och utformning av tidtabeller.

Man stävade till att förbättra synbarheten på lasten genom att fästa reflekterande konturtejpningar på fordonet. EU direktivet från 2007 förpliktar att märka fordonet med reflekterande konturtejp, för att underlätta för övrig trafik att bättre se konturerna av ett tungt fordon.

Inga förändringar i hastigheten

Alla rekommendationer i samband med olyckan i Konginkangas har inte förverkligats. Olycksutredningscentralens två första rekommendationer gällde lastbilarnas hastigheter. Att sänka inställningen av hastighetsregleraren till den nivå som motsvarar fordonsspecifik hastighetsbegränsning i Finland d.v.s. 80 km/h har inte framskridit.

”I praktiken kör lastbilarna i huvudsak och oberoende av föret i strid med hastighetsregleraren” säger forskningschef Juha Valtonen och syftar till Trafikverkets vid LAM-stationerna (automatisk hastighetsövervakning) uppmätta hastigheter.

En andra rekommendation som gällde hastigheter för lastbilar föreslog hastighetsövervakning på basen av de sparade uppgifterna i färdskrivaren. Inte heller det har förverkligats och färdskivaren har inte blivit en väsentlig fungerande del av hastighetsövervakningen p.g.a. tillförlitligheten.

Inga mitträcken eller vinterdäck

I Sverige och Norge har man infört nya krav för tunga fordon på vinterdäck och slityta under vintersäsongen. I Finland har man inte förändrat kraven gällande däcken vintertid. Man har inga krav på vinteregenskaper för däcken och kravet på slityta är det samma som sommartid. Forskningen har visat att däckens kvalitet inverkar på en släpvagns körstabilitet när det är halt. Mitträcken förhindrar effektivt att förödande mötesolyckor sker. Ökningen av vägsträckor med separerad körriktning har framskridit långsamt och är vangast i samband med större motorvägsbyggen.

INFO:

Ett tungt fordon är delaktig i var tredje dödsolycka. I majoriteten av olyckorna är den vållande parten inte lastbilen. Under de senaste tre åren har årligen i medeltal dödats 95 personer och skadats 715 personer i olyckor med tunga fordon. Antalet dödade och skadade i olyckor med tunga fordon har minskat med en tredjedel under de senaste tio åren.


Riksdagsledamot Mats Nylund kräver strängare villkor för utländsk mat

196465_173129829403057_2147750_n

På tisdagen behandlades regeringens redogörelse om livsmedelssäkerheten i riksdagen. Svenska folkpartiets riksdagsledamot Mats Nylund anser att redogörelsen är bra, men att den inte löser alla problem.

– I Finland kan vi vara stolta över att våra livsmedel hör till de säkraste i världen. Smittämnen förekommer ytterst sällan i vår mat, och i de flesta fall så härrör sig smittan från utlandet, konstaterar Nylund.

För producenterna betyder den höga livsmedelssäkerheten även höga kostnader. Nylund anser att man borde minska på byråkratin och kostnaderna för producenterna, utan att äventyra konsumenternas livsmedelssäkerhet.

För konsumenten är det viktigt att veta varifrån maten kommer. Genom ursprungsmärkningen kan konsumenten göra medvetna val och detta ökar även livsmedelssäkerheten. Därför borde det vara obligatoriskt att alla produkter har ursprungsbemärkning.

– Genom att förkorta livsmedelkedjan, kan vi öka på säkerheten. Då offentliga institutioner, kommuner och staten, gör offentliga upphandlingar måste vi ställa samma krav på livmedelssäkerhet på utländska produkter som på inhemska, kräver Nylund. På detta sätt kan vi öka säkerheten, stöda den inhemska produktionen och få bättre mat till våra skolor, dagis och ålderdomshem, avslutar Nylund.


2013 var ett år av partnersamarbete och webbinnehåll på Yle

yle_bokslut_2013

Yle utökade förra året samarbetet med finländska produktionsbolag. Hösten 2013 öppnade Mediapolis i Tammerfors sina dörrar för samarbete med branschen: mediecampuset samlar ihop aktörer från den kreativa branschen.

”Mediapolis och projektet Böle Studior som byggs i Helsingfors utvecklar hela mediebranschen –undervisning, forskning och innehållsproduktion. I centren föds nya innovativa verksamhetsmodeller för finländsk media, som också öppnar för internationalisering”, säger Yles styrelseordförande Kari Neilimo.

Mera inköp från inhemska produktionsbolag

”Yle vill främja den inhemska kreativa branschens livskraft. Vi är måna om att satsa på den finländska kulturen och den kreativa branschen. En betydande del av Yle-skatten kanaliseras till inhemska förmågor”, säger verkställande direktör Lauri Kivinen.

Inhemska programinköp och upphovsersättningar utökades helt enligt planerna. Yle köpte inhemska program från produktionsbolag för ett värde av 25,6 miljoner. Det här innebär en ökning på 7,4 miljoner euro från förra året.

Webben får en allt starkare roll

Under 2013 har bolaget särskilt fokuserat på webbutveckling. Webbtjänsten Yle Arenan lanserade direktuppspelning, eller strömning, av Yles alla tv-kanaler förra våren. Med den nya tjänsten vill Yle göra programinnehållen lättare att hitta och erbjuda hela tv-utbudet på webben. Tv-branschens gemensamma tjänst  teevee.fi öppnades också. Yle har som mål att påskynda övergången till HD i Finland. Målet är att Yle har ett brett HD-kanalutbud genast från och med år 2014.

Yles bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse bestyrktes

Förändringen i lagen om Rundradion Ab och den nya finansieringsmodellen trädde i kraft från och med år 2013. Det första skattefinansierade årets omsättning var 465,9 miljoner euro, varav 6,2 procent dvs. 27,2 miljoner euro utgjorde ökning från föregående år. Yleskattens nettoavkastning var 454,5 miljoner euro. Bolagets kostnader och avskrivningar var totalt 464,4 miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst var 4,2 miljoner euro. För det här året har ett underskott av motsvarande storlek budgeterats på grund av sporten. Enligt förvaltningsrådets riktlinjer får Yles resultat variera med +/−5 miljoner euro, eftersom bland annat stora idrottsevenemang medför stora årliga variationer.

I slutet av år 2013 arbetade 3173 tillsvidareanställda månadsavlönade medarbetare på Yle. De tidavlönade anställningarna uppgick till 3456 årsverken, vilket är 77 mera än år 2012.

Yles förvaltningsråd godkände bolagets bokslut vid sitt möte i dag 11.3.2014. Året på Yle och Yles publikberättelse som publiceras i slutet av april berättar mera om Yles verksamhet och publikrelation.

Yles bokslut 2013 har publicerats på internet i dag. I bokslutet ingår också styrelsens verksamhetsberättelse. Bolagets årsberättelse, dvs. publikationen Året 2013 på Yle och publikberättelsen publiceras i april 2014.


Yles Lauri Kivinen: Mordet på den svenska journalisten är ett angrepp mot yttrandefriheten

Sveriges Radios mångåriga medarbetare Nils Horner (51) har dödats i Afganistan. Horner befann sig på uppdrag i Kabul inför presidentvalet som förrättas om en månad. Enligt uppgifter från Sveriges Radio sköts Horner i huvudet då han stod och intervjuade människor på öppen gata.

“Mordet på Nils Horner är ofattbart, grymt och framför allt fullständigt oacceptabelt”, säger Yles verkställande direktör Lauri Kivinen.

Kivinen säger också att mordet är ett angrepp mot yttrandefriheten och mot journalisters möjligheter att arbeta i krisområden.

“Vi fördömer det här å det kraftigaste. Denna sorgliga dag går våra tankar till Nils Horners anhöriga”, tillägger Lauri Kivinen.


Tekniikan Akatemia: Miljonpott från stiftelser till nya uppfinningar

Sju finländska forskningsfinansiärer delar onsdagen den 12 mars ut sammanlagt 1,1 miljoner euro i stipendier för tekniskvetenskaplig forskning. Vid evenemanget som ordnas av Teknikakademien utdelas sammanlagt 123 stipendier och pris inom teknik.

För den största stipendiepotten svarar K. H. Renlunds stiftelse som delar ut sammanlagt 716 000 euro i stipendier för geologisk forskning. Det största enskilda stipendiet på 50 000 euro går till Aquaminerals Oy:s metod för rening av industrins avloppsvatten. Bolaget från Paltamo har kommersialiserat forskning som bedrivits bl.a. vid Uleåborgs universitet till en produkt, och leveranserna till kunderna har precis kommit i gång. Produkten avlägsnar hälsofarliga tungmetaller såsom koppar, zink och nickel från gruv- och stålindustrins avloppsvatten. Den kan också avlägsna andra lösliga grundämnen såsom arsenik, bly och uran samt fosfor, som bidrar till övergödningen av vattendragen.

De konkurrerande utfällningsmetoderna bygger i allmänhet på användning av kemikalier, medan Aquaminerals produkt tillverkas av inhemska naturmineraler. ”Stipendiet från Renlunds stiftelse kommer vi att använda till att ta fram nästa produktgeneration. De nya produkterna kan lanseras om 2–4 år”, berättar Aquaminerals vd Tuomo Pikkarainen.

Stipendier från stiftelser spelar en viktig roll inom forskningsfinansieringen i Finland. Privata stiftelser delar årligen ut omkring 250 miljoner euro i forskningsfinansiering. Stiftelsernas forskningsstipendier är särskilt viktiga för unga forskare i början av sin karriär, eftersom platserna i de universitetsfinansierade forskarskolorna är begränsade. På stipendiefesten utdelas över 330 000 euro till doktorsavhandlingar.

Startup-företagen aktiva

På festen delar Runar Bäckströms stiftelse ut 210 000 euro i stipendier för uppfinningar som främjar den inhemska företagsverksamheten. Stipendierna kan också sökas av forskare och personer som grundar ett eget företag; det viktiga är att det ska finnas en klar kommersialiseringsplan för innovationen. ”Ansökningarna blev fler ifjol. Startup-företagarna har klart blivit aktivare ansökare”, berättar stiftelsens ombudsman Niklas Törnkvist.

Många av de innovationer som Runar Bäckströms stiftelse understött har sina rötter i universitetsvärlden. En som får ett stipendium på 15 000 euro är Sami Lakka som har utvecklat en ny, helt digital vattenmätare som inom kort finns att köpa. Denna produktinnovation fick sin början i ett doktorandarbete vid Tammerfors tekniska universitet, den är lätt att tillverka och den varken läcker eller slits i bruk. Vattenmätaren har kommersialiserats av Kytola Instruments, en inhemsk tillverkare av flödesgivare. ”Nu finslipas prototypen och produkten kommer till handeln på sommaren”, berättar Sami Lakka.

Forskare Jani Oksanen och professor Jukka Tulkki vid Aalto-universitetet har patenterat en diffusionslysdiod (LED) vars kommersialiseringsprocess nyss har kommit i gång. Denna halvledarkomponent med en ny konstruktion kan i framtiden användas både inom belysning och i solceller. ”Problemet med traditionella lysdioder är att deras verkningsgrad sjunker vid höga effekter. Här kan diffusionsljusdioden vara till hjälp. Den gör det möjligt att förstora diodens lysande yta”, berättar Jani Oksanen.

Oksanen och Tulkki har sökt patent på sin uppfinning. Också stipendiet på 15 000 euro går till patentkostnader. Framtiden får utvisa om de finländska forskarnas nya uppfinning också blir en kommersiell framgång inom belysning med högeffektslysdioder. Det vita och blåa LED-ljusets uppfinnare Shuji Nakamura fick Millenniumpriset för teknologi 2006 för sina insatser. Lysdioderna har snabbt blivit vanligare, men för att de ska bli dominerande inom belysningsteknik krävs nya innovationer som sänker priset och förbättrar ljusets egenskaper.

Årets lärare grundade ett energilaboratorium

På festen belönas läraren Mia Skog med STV Lärarpris 2014. Hon arbetar på Höjdens skola i Raseborg där hon i sin undervisning introducerat helt nya infallsvinklar till energifrågor och vardagliga naturvetenskapliga fenomen. Bland annat har hon tänkt ut ett eget energilaboratorium för grundskoleleverna i Raseborg. Den mångvetenskapliga energiundervisning som inleddes hösten 2013 närmar sig energitemat ur flera olika läroämnens perspektiv. Årets lärare utses av Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland (STV) som med priset vill stödja skolundervisningen i naturvetenskaper och teknik.

Stipendiefesten arrangeras av Teknikakademien, som delar ut Millenniumpriset för teknologi. ”Dagens forskargeneration är glädjande entusiastisk då det gäller att omsätta forskningsrön i praktiken och även utnyttja dem kommersiellt. Det vill vi också betona då vi väljer mottagaren av Millenniumpriset för teknologi. Till huvudkriterierna för priset hör förutom själva den teknologiska innovationen också att den framgångsrikt ska kunna användas till att höja människans livskvalitet”, konstaterar Teknikakademiens vd Juha Ylä-Jääski.

Vid evenemanget som arrangeras av Teknikakademien delar sju finländska stiftelser, fonder och föreningar ut totalt 1 143 730 euro i stipendier och pris för teknisk-vetenskaplig forskning.Sammanlagt 123 personer, forskningsgrupper och organisationer får ett stipendium.

Alla belönade uppfinningar:

http://www.technologyacademy.fi/fi/events/apurahat-ja-palkinnot/  (pdf)

Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland r.f.

Teknillisten Tieteiden Akatemia ry

Festen är ett av evenemangen under Millenniumprisåret 2014.Vinnaren av Millenniumpriset för teknologi 2014 offentliggörs vid en presskonferens den 9 april 2014.Den belönade innovationen firas 28.4–14.5 på Millenniumpaviljongen på Medborgartorget i Helsingfors.


Medelpensionen 1 549 euro i månaden

Den genomsnittliga totalpensionen var 1 549 euro i månaden i fjol. Uppgifterna grundar sig på Pensionsskyddscentralens och FPA:s statistik i slutet av år 2013.

Totalpensionssiffrorna gäller pensionärer som bor i Finland och får arbetspension eller folkpension. Här ingår inte de som får deltidspension eller enbart familjepension.

Totalpensionen 1 760 euro bland män, 1 376 euro bland kvinnor

Män får i genomsnitt större pensioner än kvinnor. År 2013 var männens medelpension 1 760 euro i månaden, kvinnornas 1 376 euro.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor förklarar kvinnornas lägre arbetspensioner. Utöver inkomstnivån inverkar också tiden i arbetslivet på skillnaderna mellan könen. Bland pensionstagarna finns också kvinnor som inte alls har varit i arbetslivet eller har tjänat in endast en liten arbetspension. Då består pensionen i huvudsak av folkpension från FPA och garantipensionen.

20140311_Grafiikka_Keskimääräinen kokonaiseläke 2013 SV

Över en fjärdedel av finländarna får pension

Allt flera finländares köpkraft grundar sig på pension. Redan närmare en fjärdedel av de bosatta i Finland får någon form av pension: ålderspension, invalidpension, familjepension eller deltidspension.

Sammanlagt får 1,5 miljoner personer pension. Utomlands fick 62 000 personer pension från Finland.

År 2013 betalades sammanlagt över 26 miljarder euro i lagstadgade pensioner, varav 23 miljarder euro var arbetspensioner.

År 2013 fick 1 409 000 personer arbetspension. Av dem var största delen, 1 154 000 personer, ålderspensionärer. Antalet invalidpensionstagare, nu 183 000, har fortsatt att minska från föregående år (193 000). Över 20 000 personer fick deltidspension.