Polisen specialövervakar skyddsvägarna

Polisen påminner om att det är mycket viktigt att följa reglerna som gäller skyddsvägar för att alla ska kunna röra sig tryggt på vägarna. Detta gäller såväl bilister, cyklister som fotgängare. Nästa vecka specialövervakar polisen skyddsvägarna i hela landet.

– År 2013 inträffade nästan hälften (42 procent) av alla fotgängarolyckor med dödlig utgång på skyddsvägar, även om namnet skyddsväg borde innebära att detta är ett av de tryggaste ställena där körbanan kan korsas, säger polisinspektör Pasi Kemppainen vid Polisstyrelsen.

I fjol försämrades säkerheten på skyddsvägarna, då antalet fotgängarolyckor på skyddsvägarna ökade med 17 procent jämfört med de två föregående åren.
Kemppainen betonar att denna utvecklingstrend måste vändas, något som bäst kan göras genom att trafikreglerna iakttas.

• Föraren av ett fordon som närmar sig en skyddsväg måste alltid köra med sådan hastighet att han eller hon vid behov kan stanna fordonet före skyddsvägen.
• Föraren ska ge fri passage till fotgängare som befinner sig på skyddsvägen eller står i beråd att stiga ut på skyddsvägen.
• Det är förbjudet att utan att stanna köra om ett fordon eller en spårvagn som stannat vid en skyddsväg.
• En cyklist som kommer från en cykelbana får korsa vägen längs förlängningen av cykelbanan men måste väja för den övriga trafiken, både från höger och från vänster, på körbanan.
• Föraren av ett fordon måste väja för en cyklist, mopedist och fotgängare då föraren har väjningsplikt som anges med ett trafikmärke, föraren har för avsikt att svänga i en korsning eller att lämna körbanan eller korsa körbanan på annat ställe än i en korsning.
• En person som leder cykeln räknas som fotgängare.

Polisens övervakningsåtgärder inriktas på platser och tidpunkter som utgående från en förhandsanalys är förknippade med en förhöjd risk.


Finska riksdagsledamoten Christina Gestrin: Fortsatt samarbete kring Östersjön

Gestrin_Stina

Finska riksdagsledamoten Christina Gestrin representerade Parlamentariska Östersjökonferensen vid det sextonde internationella miljöforumet “Baltic Sea Day” i Sankt Petersburg 18–20.3.2015. Gestrin betonade behovet av att fortsätta det gemensamma miljösamarbetet, trots den ökade politiska spänningen kring Östersjön.

        Det konstruktiva miljösamarbetet måste fortsätta, även under politiskt svåra tider. Forumet Baltic Sea Day är en viktig komponent i befrämjandet av en hållbar, grön tillväxt i Östersjöregionen, sade Gestrin. 

        Under Parlamentariska Östersjökonferensens konferens i Polen förra augusti krävde vi, parlamentarikerna, att regeringarna fortsättningsvis ska lägga in starka insatser och tillägnade resurser för den fortsatta förbättringen och moderniseringen av kapaciteten för avloppsvattenshantering i hela Östersjöregionen, fortsatte Gestrin.

Gestrin och Östersjöparlamentarikerna vill också se konkreta aktioner.

        Jag anser att Kaliningrads avloppsvattenshanteringsfaciliteter måste slutföras innan slutet av 2015, vilket förutsätter ett fortsatt samarbete, menade Gestrin. 

Östersjöländerna bör snabbt komma överens om att förbjuda utsläpp av avfallvatten från passagerarfartygen, avslutade Gestrin.

 


Magistraterna förenhetligar tillämpning av lag om hemkommun vid flytt till fritidshus

Det har blivit allt vanligare att flytta till sitt fritidshus eftersom det är möjligt att bo året runt i allt flera av dessa. Detta har lett till en varierande tillämpning av lag om hemkommun och till problem med registrering av hemkommun då den som flyttar till ett fritidshus har velat ha den som sin stadigvarande bostad.  I praktiken har alla magistrater ansett att det i vissa fall är möjligt att ändra personens hemkommun till kommunen där fritidshuset är beläget.

Magistraterna har dock haft olika praxis angående vilken bostad som ska registreras som stadigvarande bostad för den som flyttar. Även kommunernas inställning till flyttning till fritidshus har avvikit från varandra.   En del kommuner har förhållit sig positiva till att fritidshuset har registrerats som stadigvarande bostad. Å andra sidan har en del av kommunerna med stöd av markanvändnings- och bygglagen förelagt dem som bor i ett fritidshus med vite för att få ett slut på det stadigvarande boendet.

Högsta förvaltningsdomstolen och några förvaltningsdomstolar har i sina beslut kommit till den slutsatsen att om en fastighet har antecknats som fritidshus i en enlighet med gällande plan som följer markanvändnings- och bygglagen, kan det inte registreras som en stadigvarande bostad i befolkningsdatasystemet enligt i lag om hemkommun.  P.g.a. av dessa prejudikat förenhetligar magistraterna sin tillämpning och i fortsättningen iakttar man samma förfarande vid registrering av flyttning till fritidshus.

När magistraten konstaterat att personens hemkommun har ändrats till kommunen där fritidshuset är beläget, kan fridshuset som används av den som flyttar dock inte längre antecknas som dennes bostad, utan personen registreras “utan stadigvarande bostad” i ifrågavarande kommun.  Adressen på fritidshuset, kan dock på begäran av den som flytta antecknas som dennes postadress i befolkningsdatasystemet. Beslut om att förenhetliga förfarandet har fattats 23 september 2014. Magistratens nya anvisning gäller flyttningsanmälningar som behandlats efter att anvisningen tagits i bruk.


HFD:s president Pekka Vihervuori: Rapporten om den inre säkerhetens och rättsvårdens resursbehov är en besvikelse

Kohon_arki_APV

Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori

Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori är besviken på den rapport som inrikesministeriet och justitieministeriet i dag har publicerat om den inre säkerhetens och rättsvårdens framtid. Rapporten andas god vilja, men de resurser som behövs för att rättssäkerheten ska tryggas garanteras inte i en grad som ens kunde betraktas som uthärdlig. I bakgrunden förefaller ha funnits ett felaktigt antagande om att omstridda och i verkligheten kostnadskrävande och diffusa reformer, såsom en sammanslagning av de högsta domstolarna och inrättandet av nytt centralt ämbetsverk, det vill säga ett domstolsverk, skulle spara kostnader.

Infallsvinkeln har varit kraftigt ”polisorienterad” och fokuserad på en handläggning som börjar med förundersökning och slutar med verkställighet av straff, vilket har inneburit att den andra delen av rättsväsendet, det vill säga förvaltningsdomstolarna (de regionala förvaltningsdomstolarna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen) har blivit styvmoderligt behandlade i beredningsarbetet. Arbetsgruppen har i mycket liten utsträckning hört representanter för dessa domstolar. Den har till exempel helt förbigått frågan hur resursnivån påverkar processerna inom beskattningen, barnskyddet och offentlig upphandling och därmed samhället och näringslivet.

Positivt är att arbetsgruppen har påpekat att det är viktigt att asylärendena kan handläggas smidigt i domstolarna. Arbetsgruppen anser att om man vill hålla kostnaderna för mottagning av asylsökande under kontroll, är det mycket viktigt att Helsingfors förvaltningsdomstol, som i första instans handlägger ansökningarna om ändring av asylbeslut, får tillräckliga resurser och kan handlägga besvären snabbt. För närvarande är detta tyvärr inte fallet.

Enligt president Vihervuori måste den äkta oro för rättsväsendets resurser som arbetsgruppen ger uttryck för tas på allvar, men detta förutsätter en helt ny infallsvinkel, som täcker hela fältet.

I sitt utlåtande till ministeriet kommer högsta förvaltningsdomstolen att omsorgsfullt ta del av rapporten och överväga den situation som den innebär.


Utrikesministeriet: Öppenheten i investeringsskyddsfrågor ökar med nytt avtal

Republikens president har i dag beviljat ambassadör Petri Salo fullmakt att för Finlands del underteckna en konvention av Förenta Nationernas kommission för internationell handelsrätt UNCITRAL om tillämpningen av öppenhetsregler vid tvistlösning mellan investerare och stat på investeringsskyddsavtal som är i kraft i Finland. Konventionen öppnas för undertecknande i Port Louis i Mauritius den 17 mars 2015.

Enligt de nya reglerna är alla handlingar offentliga och utfrågningarna öppna för allmänheten, och de som frågan intresserar kan inkomma med yttranden till domstolen. Samtidigt ska ett lämpligt skydd för konfidentiell information tillhandahållas, t.ex. för att trygga affärshemligheter.

“Det här är ett viktigt steg framåt för det internationella investeringsavtalssystemet och samtidigt för frigörandet av handeln. Ökad öppenhet när det gäller att lösa tvister mellan investerare och stat (ISDS) betjänar både medborgarnas, investerarnas och staternas intressen. Finland har konsekvent främjat öppenhet i alla handelspolitiska sammanhang och den undertecknade konventionen är ett klart tecken på denna linje”, betonar Europa- och utrikeshandelsminister Lenita Toivakka.

Finland har aktivt deltagit i utvecklandet av UNCITRAL:s öppenhetsregler och har för avsikt att iaktta dem i alla sina bilaterala avtal och i fråga om energistadgefördraget.


Nu krävs det försiktighet på vägarna – den milda vintern har skadat beläggningarna

Beläggningarna på landsvägarna har tagit skada av den milda vintern. Finansieringen för väghållningen har under de senaste åren inte på långt när räckt till för att förnya gamla beläggningar i den utsträckning som skulle ha krävts. Gropar som äventyrar trafiksäkerheten lappas nog omedelbart, men det skulle behövas grundligare åtgärder. Nu är det alltså skäl att vara särskilt försiktig på landsvägarna.

Den milda vintern har på sina håll skadat beläggningarna på vägarna och det har bildats fler hål i beläggningen än vad som är normalt på vårarna. På vintern fungerar inte lappningen nödvändigtvis som den borde, utan det krävs bättre, torrare förhållanden.

Då det börjar bildas hål i beläggningen på någon vägsträcka, kan situationen snabbt, redan på några dagar, bli allvarlig. Tuomas Toivonen , chef för enheten infrastrukturförvaltning, hoppas därför att de som rör sig på vägarna ska vara aktsamma och bereda sig på att det förekommer ett stort antal skador i beläggningarna. “Det lönar sig att vid behov sänka farten, så att inte till exempel ett överraskande hål i beläggningen skadar däcken eller att en snabb manöver för att undvika hålet överraskar andra trafikanter. Beläggningarna kommer på många ställen att lagas under våren och sommaren, men först efter tjällossningstiden som ännu pågår.”

Gammal asfalt klarar inte av plusgrader på dagen och minusgrader på natten

Milda vintrar är påfrestande för beläggningarna. Vägytan är våt på dagen och fryser till på natten; båda tillstånden bryter ner beläggningen på sitt sätt. “På en våt yta pressar bildäcken ner vattnet i den gamla sköra eller skadade asfalten”, förklarar Juho Meriläinen , sakkunnig inom väghållning, och fortsätter: “På natten då vattnet som trängt in i asfalten under dagen fryser till, expanderar det och lösgör stenar ur den sköra asfalten eller hela bitar ur vägytan”. Sådant har läget varit den här vintern, och därför har vi så många skador i beläggningarna nu på våren.

Beläggningarna kan förnyas alltför sällan

Mängden beläggning som förnyas har på grund av finansieringen för väghållningen under det senaste årtiondet sjunkit med hälften och nu förnyas beläggningarna med alltför långa intervaller. Beläggningarna är ofta gamla och skadas därför snabbt i dålig väderlek. Situationen kunde förbättras genom att öka beläggningsmängden, men med den nuvarande finansieringen för väghållning är detta inte möjligt. “Det här är beklagligt, eftersom det skulle löna sig att göra beläggningar nu, då priset på bitumen är lågt”, påpekar Meriläinen.