Fanny Hellström är Esbo Lucia 2015!

Fanny, naetetjpg

Esbobygdens ungdomsförbund har i år valt 21-åriga Fanny Hellström till årets Esbo Lucia! Fanny Hellström har sedan unga år studerat vid Musikinstitutet Kungsvägen och blir i höst klar med sina studier i klassisk sång vid Helsingfors konservatorium.

Jag var tre år då jag började i MIK:s musiklek och det var nog där gnistan till att sjunga tändes och sedan dess har jag fortsatt att sjunga, säger Fanny. Jag kommer inte från en musikfamilj, men tillsammans med min kusin uppträdde vi mycket som barn och jag är så tacksam för att mina föräldrar och släktingar orkat sätta sig ner lyssna varje gång jag velat sjunga för dem. Att ha fått det stödet och intresset har varit väldigt värdefullt!

Inför uppdraget att bli Esbo Lucia säger Fanny att hon med öppet sinne och stor förväntan ser fram emot den här perioden. – Jag hoppas kunna sköta uppdraget väl och svara mot förväntningarna. Jag har själv varit med som tärna och vet vad som är viktigt för den gruppen och vilken roll lucia kan ha som ledare för teamet. Jag hoppas vi tillsammans via sången och musiken skall kunna förmedla både värme, glädje och tröst till våra åhörare.

Fanny kommer att krönas till sitt värv av riksdagsman Carl Haglund på den familjefest som arrangeras i Lagstads skola i Esbo centrum, lördag 5 december kl. 16. I programmet medverkar bl.a. Lekskolan Sockans barn. Arrangörer för årets kröningsfest är EBUF tillsammans med UF Södrik Svenskar. Efter kröningsfesten väntar ett digert besöksprogram ända fram till jul och det sista och 30:e uppträdandet sker under mellandagarna.

Esbo Lucia medverkar vid Musikinstitutet Kungsvägens julkonsert i Esbo domkyrka lördag 12.12 kl. 16 och vid Manskören Manifestums konsert i Olars kyrka måndag 14.12 kl. 19.

Esbo Lucia-insamlingen går i år till Pelastakaa Lapset–Rädda Barnen ry till förmån för organisationens verksamhet i Esbo.


Kommunförbundets Koskinen i Seinäjoki: Självstyrelsen ska leva i reformen

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen på landskapsbesök i Södra Österbotten den 27 november 2015

Självstyrelsen ska leva i reformen

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen lyfter fram vikten av kommunernas självbestämmanderätt och de kommande vårdområdenas självstyrelse i beredningen av reformen.

– Kommunerna har börjat skriva utlåtanden om principerna för de självstyrande områdena. Kommunerna behöver få veta mycket mer om reformens verkningar i praktiken, men redan nu lönar det sig att understryka självstyrelsens betydelse och reformens grundläggande mål, sade Koskinen i Seinäjoki under landskapsbesöket i Södra Österbotten på fredagen.

– Till den kommunala självstyrelsen hör att kommunerna själva får bestämma vilken region de tillhör. I dag hör många kommuner till ett landskap men till ett annat sjukvårdsdistrikt, och då måste de välja. Hittills har det varit möjligt att byta landskap om pendlingen börjat gå i en annan riktning under årens lopp.

Koskinen vill gå tillbaka till ruta ett: vårdreformens mål är att social- och hälsovårdstjänsterna ska vara klientorienterade och effektiva. En synnerligen viktig fråga är hur hälsofrämjandet, som kommunerna fortsätter att sköta, ska kopplas till de nya områdenas verksamhet. Därför måste vi parallellt med reformen fundera på den framtida kommunens uppgifter och roll som utvecklare av livskraften i regionen.

– Enligt regeringens riktlinjer ska beslutsfattandet i de självstyrande områdena bygga på egna direkta val. Kommunerna använder alltså ingen makt i de nya områdena, men de är inte heller en förlängning av statsförvaltningen. Alltför strama statliga tyglar stryper självstyrelseidén, de regionala initiativen och demokratin, framhöll Koskinen.

Koskinen hoppas att kommunerna så snart som möjligt får veta hur uppgifterna kommer att fördelas, var finansieringen ska tas och vad som ska hända med fastighetsegendomen. En sak som underlättar kommunernas arbete med utlåtandena är att regeringen har slagit fast att utbildningen på andra stadiet åtminstone inte ännu överförs till de självstyrande områdena.

– När ansvarsfrågorna bestäms måste man dessutom noga överväga vilka uppgifter som kunde överföras från staten till kommunerna. Exempelvis ansvaret och resurserna för sysselsättningen kunde gärna koncentreras till kommunerna.

– Kommunernas sakkunskap och erfarenhet bör tas till vara fullt ut. Samråd inverkar direkt på reformens måluppfyllelse, konstaterade Koskinen.


En betydande företagspark för bioekonomi och cirkulär ekonomi inrättas i Sköldvik i Borgå

50e7e465-14ee-4ae5-aa0b-16a9eb9f0ee1-main_image

En betydande företagspark för bioekonomi och cirkulär ekonomi planeras i Sköldvik i Borgå. Borgå stad och utvecklingsbolaget Posintra bygger i Sköldvik en ny framtid i samarbete med företagen i området. Företagsparken baserar sig delvis på den nuvarande verksamheten av företagen i området men samtidigt söker man också helt nya idéer.

I Sköldvik i Borgå ligger Nordens största kluster för oljeraffinering och petrokemi. I området finns det ca 3 500 arbetsplatser och 10 företag. Bolagen har en enhetlig produktionskedja från råolja till plast. Neste som är verksamt i området är ett av de största cleantech-företagen i Finland. Den huvudsakliga tyngdpunkten i dess produktion är bränslen som används i renare trafik.

– Neste producerar förnybar diesel vars råämnen är bl.a. olika avfall och rester. Detta är ett bra exempel på cirkulär ekonomi där den enas avfall är den andras råvara och materialen återanvänds. Grunden för bioekonomin är att förnybara naturresurser används för att producera näring, energi, produkter och tjänster, berättar biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz från Borgå stad.

– Sköldvik i Borgå har utmärkta möjligheter att utvecklas till en betydande central för bioekonomi och cirkulär ekonomi. Samtidigt kan det uppstå nya företag som också kan ge nya efterlängtade arbetsplatser i området.

Företagen i Sköldviksområdet  blev intresserade av projektet

Utvecklingsbolaget Posintra har fått finansiering för projektet från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

– Detta är ett viktigt och uppmuntrande projekt för möjligheterna som Sköldviks område har betraktas nu första gången i denna måttstock, berättar Posintras programdirektör Leena Tuomi.

Under följande två år skapas det för Sköldvik en gemensam vision och affärsmodell med vilka man kan locka placeringar. Dessutom ska samarbetet mellan de deltagande företagen öka och deras affärsmöjligheter ska bli bättre. I projektet utreds också samarbetsmöjligheterna för företagen som redan finns i Sköldvik och nya företag som eventuellt placerar sig där.

– Att Borgå utvecklas och har det bra förutsätter en livskraftig företagsverksamhet. Sköldviks exempel visar hurdana fördelar ett centraliserat industriområde kan erbjuda både för företagen och för regionen, säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

– Utvecklingen av företagsparken börjar med att man skapar en gemensam syn på framtiden. Efter detta kan staden planlägga mark som den äger enligt företagens behov. I arbetet deltar toppförmågor och företagen i Sköldviksområdet är också bundna och intresserade av att skapa en gemensam framtid, fortsätter von Schoultz.Företagen som för närvarande har bundit sig till att genomföra projektet är Styrochem Oy, Bilfinger Oy, Borealis Polymers Oy, Gasum Oy, Östra Nylands Avfallsservice Ab och Neste Abp.

Man måste känna noggrant till behoven som företagen som planerar investeringsbeslut har

Projektdirektör Pekka Pokela från Gaia Consulting konstaterar att det är mycket fint att få delta i byggandet av framtidens Sköldvik.

– Vi vill utveckla för områdets gamla och nya företag konkreta modeller för framgång och samarbete samt öppna nya möjligheter för affärsverksamhet. Därför måste man noggrant utreda vilka behov, önskemål och möjligheter företag som fattar investeringsbeslut har.

– Vi gör allt för att företagen deltar aktivt och ivrigt samt att de utmanar varandra när det gäller att utveckla nya affärsmodeller. Cirkulär ekonomi erbjuder betydande affärsmöjligheter samt nationalekonomiska fördelar.

Bakom projektet står utvecklingsbolaget Posintra och Borgå stad och konsultbolaget för hållbar affärsverksamhet Gaia Consulting i samarbete med planeringsbyrå Neste Jacobs deltar i dess genomförande. Målet är att skapa ny affärsverksamhet av cirkulär ekonomi.

 

Posintra är ett bolag verksamt i östra Nyland som koncentrerar sig på utvecklingen av SMF-företagens affärsverksamhet.

Gaia Consulting är ett konsultbyrå för hållbar affärsverksamhet som hjälper företagen och sammanslutningar förbättra deras konkurrenskraft med affärsverksamhet som är ansvarsfull och respekterar miljön.

Neste Jacobs är en planeringsbyrå som erbjuder teknologi-, planerings- och projektledningstjänster samt lösningar till dem.


Naturresursinstitutet: Skogarna i Finland är yngre än väntat

Enligt en undersökning utförd av Naturresursinstitutet (Luke) är skogarna i Finland betydligt yngre än vad tidigare uppskattats. Orsaken till felbedömningen är att man utgått från gammalt material då modellerna för trädens initilatillväxtskede gjorts upp. Utgående från materialet har man gjort en överuppskattning av tiden för trädens tillväxt under initialskedet, dvs. ålderstillägget.

– Ålderstillägget utgår från Yrjö Ilvessalos undersökningar som utfördes från 1920- till 1940-talet och den tabell som används utgår således i hög grad från naturligt föryngrade skogar med blädningsstruktur, berättar forskare Jouni Siipilehto på Luke.

Vid Naturresursinstitutet har man utarbetat en ny ålderstilläggsmodell för ekonomiskogarna. Modellen utgår från data från fältprovytor som insamlats under 1970- och 1980-talet där trädbestånden uppkommit både genom naturlig föryngring och skogsodling.

– Enligt den nya modellen är det uppskattade ålderstillägget mindre än det nuvarande ålderstillägget i hela landet. I södra Finland är skillnaden endast ett par år, men i Lappland är skogarna till och med över 10 år yngre, säger Siipilehto.

Bakom arbetet med att utveckla modellen ligger den försnabbade tillväxten hos plantbestånden i ekonomiskogarna under de senaste decennierna, bland annat tack vare nya skogsföryngringsmetoder.

71dba3de-3648-4967-a92b-8c4986b6e9c5

Den genomsnittliga skillnaden i värmesumman mellan den gamla och den nya ålderstilläggsmodellen för ekonomiskogar i bedömningen av skogsbeståendets verkliga ålder. 1350 °C motsvararvärmesumman i Hangö och 750 °C värmesumman i Sodankylä. Värmesumman utgör summan av årets dygnsmedeltemperaturer som är större eller lika med +5°C.

Den nya modellen för ålderstillägg kan tillämpas i vårdade ekonomiskogar

Största delen av skogarna i Finland är vårdade ekonomiskogar, i vilka ålderstilläggsmodellen generellt bör tas i bruk.

– Ålderstilläggsmodellen för ekonomiskogar ska inte användas för skogar med strukturer av olika ålder eller gamla naturskogar, t.ex. i nationalparker, där skogens föryngring under det dominerande kronskiktet fortsättningsvis är långsam, tillägger Siipilehto.

Ålderstilläggen för ekonomiskogar har publicerats som tabeller och regressionsmodell i Metsätieteen aikakauskirja 2/2015.

Trädens ålder fastställs med ett årsringsprov på brösthöjd (1,3 meter) samt tiden det tar att uppnå brösthöjdsålder, dvs. ålderstillägget. Ålderstillägget är alltså en uppskattning av längden på det initiala tillväxtskedet i träden.

Siipilehto, J. ja Huttunen, T. Metsikön todellisen iän määrittäminen rinnankorkeusiästä suomalaisissa talousmetsissä. Ikälisäysmalli INKA-aineiston kairauksista. Metsätieteen aikakauskirja 2/2015: 87-104.


Lars-Gunnar Nordströms arkiv har donerats till Nationalgalleriet

24f603c7-e7d5-46e7-9ffe-16ba59569aac-main_image

Lars-Gunnar Nordströms omfattande arkiv har donerats till Nationalgalleriet.

L-G Nordströmin Säätiö – L-G Nordströms Stiftelse – Foundation for Constructive Art har donerat konstnärens omfattande arkiv till Nationalgalleriet.

Lars-Gunnar Nordström (1924–2014) är känd för sina stora målningar i starka färger och för sina stålskulpturer. Han påverkade uppkomsten av nya, moderna bildkonstideal i Finland från och med 1950-talet. Hans tidiga abstrakta verk var föremål för häftiga konstdiskussioner när den finländska bildkonsten genomgick en tydlig förnyelse.

Nationalgalleriet har sedan tidigare verk av Nordström i sina samlingar.

Den nu donerade omfattande arkivhelheten innehåller material som ingått i konstnärens kvarlåtenskap från tidigt 1940-tal till 2000-talet. Materialet har bland annat att göra med hans många utställningar i Finland och på andra håll samt hans utlandsresor. Det var i Paris i början av 1950-talet som Nordström fann likasinnade konstnärer som brann för ett modernt formspråk.

I arkivmaterialet ingår också brev och ett stort antal fotografier. Materialet belyser på ett intressant sätt Nordströms insats som konstlärare. I samlingen ingår bland annat postkort med konstverk som han använde i sin undervisning.

Nordström var också en aktiv skribent, vilket manuskript för publicerade texter som ingår i arkivet vittnar om. I arkivmaterialet finns också aforismer och dikter.

”Lars-Gunnar Nordström var en föregångare inom den konkreta konsten i Finland och han kommer säkert att intressera konstforskare i framtiden. Därför är det viktigt att hans arkiv finns i Nationalgalleriet, där alla intresserade har tillgång till materialet”, konstaterar Mauri Niemi, ordförande för L-G Nordströms Stiftelse, som grundades år 2000.

Donationen har införlivats i Nationalgalleriets samlingar. I samlingarna ingår förutom konstverk också arkivmaterial som är av betydelse för konstforskningen. Materialet finns tillgängligt för forskare i Ateneums forskarrum enligt överenskommelse.

”Lars-Gunnar Nordströms arkiv är väldigt intressant både på grund av hans betydelse och på grund av innehållet i arkivet. Det ger oss ett betydande tillskott i materialet om konstnärer som debuterade efter kriget”, konstaterar Hanna-Leena Paloposki, som ansvarar för Nationalgalleriets konsthistoriska arkiv.

Arkivsamlingarna utnyttjas också i stor utsträckning av museet till exempel i samband med planeringen av utställningar och vid produktion av bakgrundsinformation om konstverk och konstnärer.


Förordningen om fiske förbättrar skyddet för fisk

Den nya förordningen om fiske stödjer återuppbyggnaden av hotade fiskbestånd. Förordningen som utfärdades av statsrådet 26.11 höjer genom fredning och fångstmått nivån på skyddet för många fiskarter jämfört med i dag. Vandringsfiskar ska i synnerhet få bättre skydd.

Förordningen förverkligar målen i den nya lagen om fiske som träder i kraft vid ingången av 2016. Lagens syfte är att trygga goda fiskemöjligheter och fiskbeståndens naturliga livscykel. Målet är ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske.

Förordningen ger betydligt bättre skydd för hotad vild insjölax och öring. Insjölax med fettfena, dvs. vild insjölax är totalfredad i Vuoksen och Hiitolanjoki vattensystem. Öring med fettfena är fredad inom hela havsområdet och i de inre vattnen söder om breddgraden 64°00’N.

Från år 2017 framåt ska fettfenan på de öringar, laxar och insjölaxar som utplanteras, klippas bort.  Kravet gäller fiskar som är ett år eller över ett år gamla när de utplanteras.  Bortklippta fettfenor gör det lättare att skilja vilda och utplanterade fiskar från varandra, varför det går att välja vilka fiskar som tas upp. Öringar med bortklippta fettfenor, dvs. utplanterade öringar, är inte fredade. Fångstmåttet eller minimimåttet för en öring är 50 cm.

Vild öring får fortfarande fiskas i landets norra delar. Norr om breddgraden 67°00’N är fångstmåttet för öring med fettfena fortfarande 50 cm och i de inre vattnen mellan breddgraderna 64°00’N och 67°00’N är måttet 60 cm.

Öring och lax är i fortsättningen totalfredade i åar och bäckar från ingången av september till utgången av november, vilket innebär att fredningstiden som tryggar fiskarnas lek förlängs när det gäller spöfisket.  I åar som hör till vattendragen för vandringsfisk är det förbjudet att nätfiska under tiden 15. 8 – 30.11.

Fångstmåttet för gös stiger från 37 cm till 42 cm i hela landet. Kommersiella fiskare i huvudsyssla får dock under en övergångstid på tre år fånga mindre gösar i hela landet. Under övergångstiden är fångstmåttet för gös 37 cm på Skärgårdshavet och i Bottniska viken och 40 cm i Finska viken och de inre vattnen.  Efter övergångstiden är minimimåttet för gös 40 cm på Skärgårdshavet och i Bottniska viken.

Lagen ger en möjlighet att på lokal nivå fastställa strängare fiskebegränsningar om de behövs för att skydda fiskbestånd. Närings-, trafik- och miljöcentralerna kan regionalt bestämma om fångstmått som är större eller mindre än de fångstmått som gäller i hela landet. I de samarbetsgrupper inom fiskerihushållningen som bildas år 2016 kan diskuteras ytterligare regionala begränsningar.

Förordningen om fiske träder i kraft 1.1.2016. Förordningen innehåller bestämmelser förutom om fredning av fiskar och fångstmått för fisk om utsättning och märkning av fångstredskap samt om utbildning och prov för fiskeövervakare.


Grunderna för krisstöd till mjölk- och svingårdar godkända

Regeringen godkände i dag grunderna för utbetalning av ett tillfälligt extraordinärt stöd till griskött- och mjölkproducenter. Stödet finansieras med både Europeiska unionens medel och Finlands nationella medel.

Anledningen till behovet av stöd är jordbrukets svåra ekonomiska läge. Ryssland förlängde förbudet mot import av livsmedel på sommaren och på grund av jordbruksprodukternas hårda marknadsläge har producentpriserna gått ner. Vidare orsakade det svåra vädret under vegetationsperioden inkomstförluster och extra kostnader.

EU-bestämmelserna kräver att det tillfälliga stödet fördelas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier så att det inte leder till snedvridning av konkurrensen. I det stöd som finansieras av EU får Finland betala ett belopp som är högst 8 985 522 euro samt ett motsvarande belopp i form av nationellt finansierat kompletterande stöd. Enligt regeringens beslut ska mjölkproducenter få sammanlagt ca 10 miljoner euro och grisköttproducenter ca 8 miljoner euro i stöd.

Stödet till mjölkproducenter betalas i hela landet enligt kvotregistret. För den produktion av mjölk 1.1 – 31.3.2015 som man köpt för marknadsföring eller direktförsäljning till konsumenter betalas högst 0,85 cent per liter i EU-finansierat stöd. I södra Finland betalas därtill högst 0,82 cent per liter i nationellt kompletterande stöd. I området för nordligt stöd ordnas ett motsvarande nationellt komplement till EU-stödet genom att höja stödet för produktionen i november-december 2015 med 1,5 cent per liter.

Stödet till grisköttproducenter betalas enligt antalet svin som finns registrerade i svinregistret den första maj, juni, juli och augusti 2015. Producenterna uppmanas att kontrollera registeruppgifterna för att stödgrunderna ska vara aktuella och riktiga. Stödet uppgår till högst 28 euro per sugga och högst 8 euro per slaktsvin och ungt avelssvin. Hälften av stödet betalas med EU-medel och hälften med nationella medel.

Ansökningstiden börjar den 1 december då ansökningsblanketten finns att få på www.suomi.fi. Blanketten ska lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 18.12.2015. Landsbygdsverket ger närmare anvisningar för ansökan om stöd.

Krisstöden ska betalas till producenterna senast vid utgången av juni 2016. Stöden betalas inom ramen för statsbudgeten. Nivån på enhetsstöd kan också ses över innan den slutliga mjölkkvantiteten och det slutliga antalet svin har blivit klara och statsbudgeten 2016 fastställd.


DÄCKEN PÅ TUNGA FORDON ÄR I VINTERSKICK – Däckkraven skärps i samband med totalrevisionen av vägtrafiklagen

f4b65e55-b5b2-449f-99f9-15ef4cf16b4f-main_image

Transportföretagen rustar sig i allmänhet för vintertrafiken med sakenliga däck.

Användningen av vinterdäck på person- och paketbilar är obligatorisk från och med början av december månad. För tunga fordons däck gäller inga särskilda bestämmelser för vintersäsongen, men transportföretagen rustar sig i allmänhet för vintertrafiken med sakenliga däck. Enligt en däckundersökning från förra vintern var närmare 98 procent av lastbils- och släpvagnsdäckens mönsterdjup förenliga med föreslagna krav.

Däckkraven för tunga fordon vintertid har under de senaste åren skärpts betydligt i Sverige, Norge och Ryssland. Enligt kommunikationsministeriet kommer alla däckbestämmelser i Finland att revideras i samband med totalrevisionen av vägtrafiklagstiftningen. Avsikten är att lagförslagen i anslutning till reformerna behandlas under riksdagens höstsession 2016.

Alla centrala ändringar samtidigt

Däckbranschens tekniska forum har publicerat ett förslag till däckkrav för tunga fordon vintertid. Med förslaget eftersträvas en förbättring av säkerhet och framkomlighet i vintertrafiken. ”Skärpningen av däckkraven borde ske på samma sätt som man gjort i grannländerna, samtidigt för alla centrala faktorers del”, betonar Juha Mustakangas, ordförande för däckbranschens tekniska forum.

Förslaget gäller lastbilar och bussar samt släpvagnar, vilkas totalvikt överskrider 3,5 ton. Bilens drivaxlar skall under vintermånaderna december, januari och februari förses med vinterdäck som är märkta med M+S eller 3PMSF. På styrande och drivande axlars däck skall mönsterdjupet vintertid vara minst 5 mm samt på övriga axlars däck och släpvagnar minst 3 mm. De nya kraven skulle gälla också utländska fordon som körs i finländsk trafik.

Obetydliga kostnader för transportbolagen

Polisen, Bildäcksförbundet och Trafikskyddet arrangerade 12.2.- 20.3.2015 däckkontroller på åtta olika orter i Finland och längs riksväg 21. I däckundersökningen kontrollerades sammanlagt 645 tunga fordon eller fordonskombinationer, av vilka knappa 15 procent var registrerade utomlands. Antalet lastbilsdäck var sammanlagt 4 534 och för släpvagnarnas del undersöktes 4 502 stycken däck.

I däckundersökningarna påträffades endast 0,4 procent olagliga däck (under 1.6 mm). Av de kontrollerade däcken var endast 2,4 procent sådana som inte uppfyllde de av däckbranschens tekniska forum föreslagna skärpta mönsterdjupskraven (minst 3 mm eller 5 mm beroende på däckets placering) för däck i vinterbruk. Samtidigt konstaterades, att det föreslagna kravet som gäller vinterdäck på drivaxlarna i vart femte fall inte uppfylldes.

”I skenet av denna undersökning skulle vårt förslag till mönsterdjupskrav vintertid inte förorsaka tilläggskostnader för den tunga trafiken genom att de däck som idag används redan nu, med ett fåtal undantag, uppfyller de föreslagna minimimönsterdjupen. Också den kostnadsverkan som vinterdäcksförslaget för drivhjulsdäckens del skulle betyda, kommer sannolikt att bli synnerligen liten”, menar Mustakangas.

Däckbranschens tekniska forum

Däckbranschens tekniska forum är en grupp bestående av däckbranschens tekniska experter med uppgift att definiera däckbranschens gemensamma budskap i centrala däckfrågor. I expertgruppen är Bildäcksförbundet r.f., Bridgestone Finland Oy, Continental Rengas Oy, Goodyear Dunlop Tires Finland Oy, Nokian Däck Abp och Oy Suomen Michelin Ab representerade. Ordförande är Juha Mustakangas som representerar Bildäcksförbundet r.f.


Sonja Lehto är Finlands Lucia 2015

Vinnarkandidat_Sonja_470x255

Sonja Lehto från Grankulla har valts till Finlands Lucia 2015.

– Det här är bästa dagen i mitt liv! Jag har inte kunnat sova på hela natten för jag har varit så nervös. Jag ser fram emot att vara Finlands Lucia.

– Jag tycker att lucia är en av de vackraste traditioner vi har. Lucia för med sig värme, glädje och ljus till alla, särskilt till dem som behöver det. Dessutom för lucia människor samman.

Finlands Lucia är en del av luciainsamlingen som i år samlar in medel för att stöda utsatta barnfamiljer, som av olika orsaker har det svårt att klara av sin vardag. Ifjol nådde luciainsamlingen ett rekordresultat på nästan 137 000 euro. Med de medlen har Folkhälsan bland annat ordnat FamiljeKraft-läger för utsatta familjer. På lägren har närmare 100 barn med föräldrar deltagit.

Finlands Lucia kröns i Helsingfors domkyrka söndag 13.12 kl. 17.00 av prästen och författaren Hilkka Olkinuora. Efter det åker luciakortegen genom Helsingfors centrum.

Lucia har redan mer än 80 besök inbokade och under luciaveckoslutet kan man se Lucia med följe redan på lördag 12.12 under luciaglöggen i Forum i Helsingfors kl. 9.00. Finlands Lucia öppnar också luciamarknaden 12.12 kl. 11.00 på Centralgatan i Helsingfors. På söndag 13.12 uppträder hon på Fölisöns julstig vid Karuna kyrka kl. 12.30.

Luciainsamlingen fortsätter ända till slutet av januari.

Finlands Lucia förvaltas av Folkhälsan i samarbete med Hufvudstadsbladet och Svenska Yle.