– Det behövs beslut som stärker den internationella konkurrenskraften och sysselsättningen. Då stärks såväl kommunernas som statens skatteunderlag och skapas förutsättningar för tryggandet av välfärdstjänsterna. Det behövs också en måttfull och långvarig arbetsmarknadsuppgörelse vilket bör främjas i regeringens budgetberedning, kommenterar Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen de preliminära uppgifterna om finansministeriets budgetförslag.

– Om regeringen genomför nya avdrag i kommunalbeskattningen måste de i enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna fullt ut. Hittills har regeringen gått till väga på så sätt.

Kietäväinen betonar att det behövs åtgärder för balansering av hela den offentliga ekonomin. Merparten av statens sparåtgärder har hittills via nedskärningarna i statsandelarna gällt kommunerna. Det förbättrar inte alls situationen inom den offentliga ekonomin utan överför ansvaret för sparåtgärderna från staten till kommunerna.

De redan beslutade nedskärningarna i statsandelarna kommer år 2014 att uppgå till drygt 1,1 miljarder euro. Det innebär en kalkylerad höjning på 1,25 procentenheter i kommunalskatten. Samtidigt har kommunernas uppgifter utökats.

– Nästa år kommer kommunernas uppgifter att utvidgas bland annat i fråga om elev- och studerandevården och barnskyddet.

För Kommunförbundet är det en besvikelse att den finansiering för renovering av fuktskadade byggnader som kommunerna efterlyst sannolikt inte ingår i finansministeriets budgetförslag. Dessa pengar skulle ha stora och omedelbara effekter på sysselsättningen och innebära mer hälsosamma lokaler i till exempel skolor, daghem och inom hälso- och sjukvården.