Kommunförbundets styrelse förväntar sig att statsbudgeten utgår från en helhetssyn på skötseln av den offentliga ekonomin. Verkliga besparingar uppstår inte genom att statsandelarna för basservicen skärs ner om man inte samtidigt påvisar hur serviceutbudet ska minskas på motsvarande sätt. Nya uppgifter får inte ges kommunerna om inte staten finansierar dem fullt ut.

Kommunförbundets styrelse diskuterade på torsdagen finansministeriets budgetförslag och läget för kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen.

Staten kan inte göra nedskärningar i finansieringen av den basservice som kommunerna enligt lag ansvarar för om kommunernas förpliktelser inte samtidigt minskar. I dagsläget har kommunerna över 500 lagstadgade uppgifter. Om staten inte tar sitt ansvar krävs det kännbara skattehöjningar för att uppgifterna ska kunna skötas jämlikt och heltäckande i framtiden.

I takt med att befolkningen åldras kommer kommunernas utgifter att öka med cirka en procent varje år under de följande tio åren. Hälften av hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin gäller de tjänster som kommunerna ansvarar för. Det behövs strukturella och innehållsmässiga reformer i samarbete med kommunerna och den normstyrning som hindrar en effektivisering av verksamheten måste luckras upp. Samtidigt bör man diskutera den subjektiva rätten till service och gränsdragningen mellan myndigheternas och medborgarnas ansvar.

Kommunförbundet förväntar sig att det anvisas anslag i statens tilläggsbudget för mögelsanering av skolor.

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommunerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen och sysselsätter tillsammans med samkommunerna omkring 450 000 personer.