Beläggningarna på landsvägarna har tagit skada av den milda vintern. Finansieringen för väghållningen har under de senaste åren inte på långt när räckt till för att förnya gamla beläggningar i den utsträckning som skulle ha krävts. Gropar som äventyrar trafiksäkerheten lappas nog omedelbart, men det skulle behövas grundligare åtgärder. Nu är det alltså skäl att vara särskilt försiktig på landsvägarna.

Den milda vintern har på sina håll skadat beläggningarna på vägarna och det har bildats fler hål i beläggningen än vad som är normalt på vårarna. På vintern fungerar inte lappningen nödvändigtvis som den borde, utan det krävs bättre, torrare förhållanden.

Då det börjar bildas hål i beläggningen på någon vägsträcka, kan situationen snabbt, redan på några dagar, bli allvarlig. Tuomas Toivonen , chef för enheten infrastrukturförvaltning, hoppas därför att de som rör sig på vägarna ska vara aktsamma och bereda sig på att det förekommer ett stort antal skador i beläggningarna. “Det lönar sig att vid behov sänka farten, så att inte till exempel ett överraskande hål i beläggningen skadar däcken eller att en snabb manöver för att undvika hålet överraskar andra trafikanter. Beläggningarna kommer på många ställen att lagas under våren och sommaren, men först efter tjällossningstiden som ännu pågår.”

Gammal asfalt klarar inte av plusgrader på dagen och minusgrader på natten

Milda vintrar är påfrestande för beläggningarna. Vägytan är våt på dagen och fryser till på natten; båda tillstånden bryter ner beläggningen på sitt sätt. “På en våt yta pressar bildäcken ner vattnet i den gamla sköra eller skadade asfalten”, förklarar Juho Meriläinen , sakkunnig inom väghållning, och fortsätter: “På natten då vattnet som trängt in i asfalten under dagen fryser till, expanderar det och lösgör stenar ur den sköra asfalten eller hela bitar ur vägytan”. Sådant har läget varit den här vintern, och därför har vi så många skador i beläggningarna nu på våren.

Beläggningarna kan förnyas alltför sällan

Mängden beläggning som förnyas har på grund av finansieringen för väghållningen under det senaste årtiondet sjunkit med hälften och nu förnyas beläggningarna med alltför långa intervaller. Beläggningarna är ofta gamla och skadas därför snabbt i dålig väderlek. Situationen kunde förbättras genom att öka beläggningsmängden, men med den nuvarande finansieringen för väghållning är detta inte möjligt. “Det här är beklagligt, eftersom det skulle löna sig att göra beläggningar nu, då priset på bitumen är lågt”, påpekar Meriläinen.