SFP i Nyland nominerade kandidater till riksdagsvalet

RKP-n_logo_1996

Svenska folkpartiet i Nyland har på sitt första nomineringstillfälle utsett följande kandidater till riksdagsvalet:

Anna Abrahamsson, studerande, politices kandidat, Sibbo
Anders Adlercreutz, företagare, arkitekt, Kyrkslätt
Ann-Katrin Bender, politices magister, generalsekreterare, Raseborg
Thomas Blomqvist, riksdagsledamot, jordbrukare, Raseborg
Thomas Elfgren, kriminalöverkommissarie, Sibbo
Carl Haglund, partiordförande, försvarsminister, Esbo
Mia Heijnsbroek-Wiren, yrkeslärare, Lovisa
Nicholas Kujala, studerande, ordförande för ungdomsfullmäktige, Esbo
Niklas Mannfolk, ekonomie magister, partiets viceordförande, Helsingfors
Mikaela Nylander, riksdagsledamot, Borgå
Karl von Smitten, kirurg, professor, Raseborg


Justitieminister Henriksson vill gå vidare med bestämmelser gällande moderskap

henriksson3337022
Justitieminister Henriksson: Jag vill gå vidare med bestämmelser gällande moderskap, det handlar om rättvisa för barnen.

 Justitieministeriet har i enlighet med regeringsprogrammet berett ett förslag till en ny lag om faderskap. I samband med detta har man utrett möjligheten att i faderskapslagen även föreskriva om frågor som hänför sig till bestämmande av moderskap. Inom regeringen råder det olika uppfattningar ifall man enligt regeringsprogrammet också borde ta in bestämmelser om moderskap i lagstiftingen. Justitieminister Anna-Maja Henriksson ser ändå det som ytterst viktigt att fortsätta beredningen av bestämmelserna gällande moderskap.

– Vi har inom regeringen uppfattat regeringsprogrammet på olika sätt, men nu ser det ut att finnas en öppning för att fortsätta beredingen gällande moderskapsfrågan. Jag vill själv gå vidare med bestämmelserna om moderskap, avslutar Henriksson


Mikaela Nylander: Vet Stubb vad han menar?

4307_nylander-mikaela.normal

Att flagga grönt för tvåspråkiga skolor utan att veta vad man själv avser med tvåspråkiga skolor är synnerligen oövertänkt av en som aspirerar på statsministerposten, säger Mikaela Nylander som leder Svenska Folkpartiets Utbildningspolitiska utskott.

Alexander Stubb är i FNB:s intervju inte på det klara med vad han själv menar med de tvåspråkiga skolor som han kraftigt vill driva. Om han avser samlokaliserade skolor där finsk- och svenskspråkiga elever har gemensamma faciliteter är det redan verklighet på många håll. Är han däremot beredd att lättvindigt skrota den svenska skolan och den språkliga autonomi delar av samhällsservicen bygger på är det alarmerande, varnar Nylander.

För Svenska Folkpartiet är svenskan i Finland ett nationalspråk som bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. Den svenska skolan, från dagvård till högskola, är hjärtat i ett tvåspråkigt land, säger Nylander.

-Lagstiftningen känner enbart till svensk- eller finskspråkiga skolor, det är ändå möjligt att en del av undervisningen sker på ett annat språk än undervisningsspråket.

Det är möjligt även i fråga om finska och svenska, en sådan skolform är dock inte tvåspråkig utan det är alltid fråga om finsk- eller svenskspråkiga skolor där en del av undervisningen sker på det andra nationalspråket. På motsvarande sätt har SFP föreslagit grundandet av en nordisk skola i Helsingfors. Där ska finska och svenska vara undervisningsspråk men skolan grundas inom det finska utbildningsväsendet. Satsningar på tvåspråkigheten kan alltså göras inom ramen för gällande lagstiftning, och det kan göras utan att man nedmonterar den svenska skolan, avslutar Mikaela Nylander.


Minister Henriksson: Regiongymnasier kan vara en lösning

henriksson_anna-maja.600x300

Regiongymnasier kan vara en lösning, säger SFP:s vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Henriksson säger att vi måste vara beredda att tänka i nya banor när det gäller gymnasieutbildningen. Bakgrunden är att gymnasienätverket i svenska Österbotten är mycket splittrat medan det samtidigt finns tryck på att andra stadiets utbildning ska spara 260 miljoner euro fram till år 2017.

– Utgångspunkten ska vara de studerandes synvinkel när vi planerar vår utbildning. För de studerande är det allra viktigaste att de får en kvalitativ utbildning på sitt modersmål, god studiehandling och har tillgång till ett brett och mångsidigt kursutbud i trivsam miljö. Jag tror inte att det för våra gymnasiestuderande spelar någon större roll vem som är gymnasiets huvudman, säger Henriksson.

För tillfället bereder en arbetsgrupp inom undervisnings-och kulturministeriet kriterier för anordnandet av yrkes- och gymnasieutbildning i framtiden. Enligt preliminära uppgifter skulle det krävas minst 500 elever för att anordna gymnasieutbildning och minst 2 000 elever för att ordna yrkesutbildning.

– Jag vill betona att det här är preliminära siffror. De visar ändå att vi högst antagligen måste vara beredda att hitta nya strukturer för anordnandet av utbildningen inom andra stadiet, också här i Österbotten. Regiongymnasier kan vara en lösning på dessa utmaningar, säger Henriksson.

Henriksson poängterade att vikten av enspråkigt svenska lösningar inom andra stadiets utbildning inte betyder att vi ska fjärma oss från det finska.

– Tvärtom, vi behöver samarbete inom gymnasieutbildningen över språkgränsen. Vi behöver mera av att göra tillsammans och ge de unga en möjlighet att använda det andra inhemska språket, men vardera språkgruppen ska ha egna upprätthållare. Detta för att trygga det vi kallar kulturautonomin och inflytandet över utbildningen på det egna språket.

Henriksson höll festtal på SÖFUK:s 20-årsjubileum och invigningen av Campus Kungsgården i Vasa den 12.5.2014.


Svenska folkpartiet: Effektivare skydd mot diskriminering

164.normal
På grund av att diskriminering i Finland fortfarande är så vanligt är regeringens förslag om ny likabehandlingslagstiftning ett viktigt framsteg.

–  Förslaget innebär att man bättre än förut kan förebygga diskriminering och ge de som blivit diskriminerade rättskydd, säger Svenska folkpartiets vice ordförande och EU-valskandidat Päivi Storgård.

– Enligt EU-kommissionens undersökningar utsätts 16 % av finländarna (mer än 800 000 personer årligen) för diskriminering. Tyvärr är det inte en självklarhet att man behandlas likvärdigt till exempel på arbetsmarknaden oberoende av vilken hudfärg, religion, funktionsnedsättning, ålder eller sexuella läggning man har, säger. konstaterar Päivi Storgård. – SFP och justitieminister Anna-Maja Henriksson som ansvarat för beredningen av lagförslaget, har jobbat hårt för att trygga att de tilläggsresurser som behövs för att garantera att den nya lagstiftningen fungerar i praktiken, skall beviljas, säger Storgård.

– Minoritetsombudsmannens tjänst ändras till diskrimineringsombudsman. Uppdraget utökas till att gälla alla former av diskriminering, inte bara etnisk diskriminering. Den nya myndigheten får fem tilläggstjänster för att sköta det nya utökade mandatet.

– Lagförslaget innebär också att förbudet mot diskriminering som baserar sig på könsidentitet eller könsuttryck stärks. Det är mycket positivt att diskrimineringsskyddet nu klarare än tidigare också omfattar personer som tillhör en könsminoritet, såsom tex. transkönade personer, avslutar Storgård.


Trafikverket: Vinterhastigheterna tas ur bruk – ge akt på väglaget

9491537857_45d7bc0b90_b

I år tas de sänkta hastighetsbegränsningarna som gäller under vintern och den mörka perioden samtidigt ur bruk i hela landet. Detta sker vecka 14. Avsikten är att man har övergått till sommarhastigheter första veckan i april i hela landet. Den högsta tillåtna hastigheten framgår av hastighetsmärkena vid vägen.

Hastighetsmärkena börjar ändras under onsdagen och torsdagen (2-3.4.2014). Om väder- och väglagsförhållandena förväntas bli dåliga, kan övergången till sommarhastigheter skjutas fram lokalt. De sänkta hastighetsbegränsningarna som gäller under vintern och den mörka perioden bör ändå ha tagits ur bruk i hela landet senast i slutet av april.

Också vägens skick beaktas då hastighetsbegränsningarna ändras. Vid behov kvarstår de sänkta hastighetsbegränsningarna på vägsträckor där det varnas för dålig beläggning med trafikmärken och där beläggningens skick så kräver.

På vägsträckor med omställbara hastighetsmärken har övergången till sommarhastigheter kunnat ske redan från och med början av mars, men bara under den ljusa tiden och i goda väglagsförhållanden.

Hastighetsbegränsningarna som under vintern sänktes till 80 km/h på huvudvägarna ändras tillbaka till 100 km/h. På motorvägarna höjs hastighetsbegränsningen till 120 km/h utom på vägsträckor med permanent lägre begränsning.

Anpassa hastigheten efter förhållandena

Väglagsförhållandena kan variera ännu mycket beroende på platsen och vilken tid på dygnet som det är fråga om. Även om de sänkta hastighetsbegränsningarna nu försvinner är det skäl för bilisterna att ge akt på föret och anpassa körhastigheten efter förhållandena. Till exempel nattfrost eller snöfall och slask kan försämra körförhållandena betydligt. En säker trafik kan förutsätta betydligt lägre hastigheter än vad trafikmärkena tillåter.

Den högsta tillåtna hastigheten bestäms förutom av trafikmärkena också av trafikreglerna. Vägtrafiklagen förpliktar bilisterna att beakta bland annat vägens skick, vädret, föret, sikten och trafikförhållandena samt att hålla hastigheten sådan att fordonet kan stannas på den del av den framförvarande körbanan som föraren kan överblicka och i alla situationer som kan förutses.

Våren innebär också att antalet fotgängare, cyklister och mopedister ökar på landsvägarna. Det gäller att se upp för dem och ge dem tillräckligt med rum vid möte eller omkörning samt undvika att stänka ner dem. På våren kan förhållandena på vägkanten länge vara sämre än på själva körbanan.


Svenska riksdagsgruppen och justitieminister Anna-Maja Henriksson: ”Den blomstertid” en del av vårt kulturarv

henriksson_anna-maja.600x300

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp.)

Sommarpsalmen “Den blomstertid” har blivit föremål för livlig debatt efter att biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen uppmanat Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna gällande anordnandet av traditionella och religiösa fester.

Svenska riksdagsgruppen vill entydigt framhålla att det inte finns orsak att frångå traditionen att sjunga sommarpsalmen. Att våra traditioner har en kristen bakgrund betyder enligt vår uppfattning inte att det handlar om exkluderande religionsutövning om man sjunger sommarpsalmen
vid skolavslutningarna.

– Vi anser att vårt samhälle bygger på multikulturella värden där vars och ens bakgrund och religion respekteras. På motsvarande sätt ska vi värdesätta och respektera våra egna traditioner och sedvänjor som ofta har en kristen bakgrund, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.

– Vi ser en risk att man överproblematiserar saken om sjungandet av sommarpsalmen blir ifrågasatt på lagliga grunder. Om det faktiskt är ett juridiskt problem är Svenska riksdagsgruppen beredd att ta initiativ till att precisera lagen.

Enligt Svenska riksdagsgruppen finns det skäl att uppdatera direktiven till skolorna gällande religiösa fester. Alla ska respekteras för sin trosuppfattning och i skolorna ska det finnas fungerande regler för hur elever från andra trossamfund behandlas om kristna skolgudstjänster eller annan religionsutövning arrangeras.

Att sjunga “Den blomstertid” handlar ändå inte om detta. Det är en vacker och glad tradition, som man oavsett religiös bakgrund har lätt att stämma in i.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson konstaterar följande: 

– Den blomstertid är en del av vårt gemensamma kulturarv. Den ska inte glömmas bort eller gömmas undan, utan måste få ljuda i våra skolor också i framtiden. Vi ska inte vara rädda för att föra viktiga traditioner vidare, och därför är jag något förvånad över att detta igen blivit aktuellt, säger SFP:s viceordförande minister Anna-Maja Henriksson.

Redan nu informeras alla om vad julfester eller skolavslutningar innehåller och var och en kan välja om deltar eller inte.

– Jag är glad att grundlagsutskottet nu behandlar ärendet igen och hoppas det leder till en enhetlig tolkning. Vi kan inte fortsätta återkomma till denna fråga en gång i året, slår minister Henriksson fast.


Yle deltar i ekonomitalkot och effektiverar sin verksamhet

ylelogo_2012_pos_rgb

Yle inleder omedelbart planeringen av sin ekonomi för år 2015, för att kunna fylla det hål som frysningen av Yle-indexet ger upphov till.

”Det är riksdagen som fattar beslut om Yles finansiering, och det är självklart att bolaget är med i det nationella spartalkot, om riksdagen har bestämt så”, säger Yles verkställande direktör Lauri Kivinen.

Yles finansiering är dimensionerad så att bolaget kan uppfylla de uppdrag som stiftats i Ylelagen. Avsikten med Yle-indexet är att täcka den årliga kostnadsstegringen. Med finansieringsmekanismen och indexet har man velat garantera Yles oberoende och hålla skattefinansieringen isär från den årligt återkommande politiska debatten och de politiska konjunkturerna.

”Det är riksdagen som äger Yle. Det är värdefullt att vi hållit fast vid den principen och att beslut om indexfrysningen fattades enhälligt i riksdagen gemensamt med regering och opposition. Med tanke på stabiliteten i Yles public service-finansiering och den långsiktiga planeringen av public service är en återgång till den ursprungliga lagformuleringen och andan självfallet önskvärd år 2016, fortsätter Lauri Kivinen.

Enligt Kivinen täcker Yle det hål som kostnadsstegringen orsakar med sparåtgärder och effektivering av verksamheten.

”Vårt mål är att minimera de negativa konsekvenser det här beslutet har på den kreativa sektorn och hålla fast vid Yles sysselsättningsmöjligheter också år 2015. Enligt Yles uppskattning är anpassningsbehovet för 2015 minst 5–7 miljoner”, säger Lauri Kivinen. 


Nödsamtalen från hela Nyland tas nu emot i Kervo

Sammanslagningen av Västra Nylands nödcentral med Kervo nödcentral slutfördes framgångsrikt när den operativa verksamheten vid Västra Nylands nödcentral överfördes till Kervo tidigt i morse den 18 mars. Från och med i dag producerar Kervo nödcentral nödcentralstjänsterna i hela Nyland. Förändringen syns inte på något sätt för dem som ringer till nödnumret 112.

Den tekniska överföringen av nödsamtalen från Västra Nylands nödcentral i Lojo genomfördes på ett säkert sätt, utan att äventyra medborgarnas säkerhet.

– Klockan 4:09 besvarade Kervo nödcentral för första gången ett nödsamtal från Västra Nyland. I sin helhet överfördes nödcentralsverksamheten till Kervo klockan 4:19, Vesa Seppä, chef för Kervo nödcentral.

I den nya nödcentralen arbetar sammanlagt cirka 170 personer. Reformen och de ändringar i förfarandena som den kräver har genomförts tillsammans med alla samarbetsmyndigheter i området.
För dem som ringer till nödnumret syns förändringen inte på något sätt.

– Hjälpen till de hjälpbehövande utgår från samma ställen som förut, och sammanslagningen av nödcentralerna påverkar inte antalet ambulanser, polispatruller eller räddningsenheter på något sätt. Hjälpen kommer även framöver från de lokala myndigheterna, även om nödmeddelandena hanteras på annat håll, påminner Marko Nieminen, direktör för nödcentralstjänsterna vid Nödcentralsverket.

Nödcentralsverkets strukturreform fortsätter. I april går Tavastlands och Egentliga Finlands nödcentraler samman och bildar Åbo nödcentral. Hösten 2014 inleder Vasa nödcentral sin verksamhet efter att Mellersta Finlands och Österbottens nödcentraler gått samman. Efter detta har Finland sex nödcentraler som fungerar enligt den nya verksamhetsmodellen, konstaterar Nieminen.


Tio år sedan olyckan i Konginkangas

I den omfattande olyckan i Konginkangas för tio år sedan omkom 23 personer. Under de tio år som har gått har säkerheten för bättrats på många sätt, men hastigheterna, kravet på vinterdäck och mitträcken har inte framskridit enligt rekommendationerna.

Efter olyckan i Konginkangas försökte man förbättra säkerheten gällande tunga fordon i synnerhet enligt de rekommendationer som Olycksutredningscentralen gav. Som första åtgärd förbättrade man det nattliga vägunderhållet vintertid längs över tusen kilometer.

Man ökade utbildningskraven på yrkesförare genom lagen om yrkesmässighet år 2007. Fortbildning krävs av alla buss- och lastbilsförare. Trafikskyddet utbildar årligen nya utbildare för att hålla fortbildning. Kärnan i utbildningen är ett förutseende körsätt.

Som en följd av olyckan ändrades vägtrafiklagen så att ansvaret för fordonets lastning och följande av körtider utvidgades till dem som i praktiken ansvarar för lastning och utformning av tidtabeller.

Man stävade till att förbättra synbarheten på lasten genom att fästa reflekterande konturtejpningar på fordonet. EU direktivet från 2007 förpliktar att märka fordonet med reflekterande konturtejp, för att underlätta för övrig trafik att bättre se konturerna av ett tungt fordon.

Inga förändringar i hastigheten

Alla rekommendationer i samband med olyckan i Konginkangas har inte förverkligats. Olycksutredningscentralens två första rekommendationer gällde lastbilarnas hastigheter. Att sänka inställningen av hastighetsregleraren till den nivå som motsvarar fordonsspecifik hastighetsbegränsning i Finland d.v.s. 80 km/h har inte framskridit.

”I praktiken kör lastbilarna i huvudsak och oberoende av föret i strid med hastighetsregleraren” säger forskningschef Juha Valtonen och syftar till Trafikverkets vid LAM-stationerna (automatisk hastighetsövervakning) uppmätta hastigheter.

En andra rekommendation som gällde hastigheter för lastbilar föreslog hastighetsövervakning på basen av de sparade uppgifterna i färdskrivaren. Inte heller det har förverkligats och färdskivaren har inte blivit en väsentlig fungerande del av hastighetsövervakningen p.g.a. tillförlitligheten.

Inga mitträcken eller vinterdäck

I Sverige och Norge har man infört nya krav för tunga fordon på vinterdäck och slityta under vintersäsongen. I Finland har man inte förändrat kraven gällande däcken vintertid. Man har inga krav på vinteregenskaper för däcken och kravet på slityta är det samma som sommartid. Forskningen har visat att däckens kvalitet inverkar på en släpvagns körstabilitet när det är halt. Mitträcken förhindrar effektivt att förödande mötesolyckor sker. Ökningen av vägsträckor med separerad körriktning har framskridit långsamt och är vangast i samband med större motorvägsbyggen.

INFO:

Ett tungt fordon är delaktig i var tredje dödsolycka. I majoriteten av olyckorna är den vållande parten inte lastbilen. Under de senaste tre åren har årligen i medeltal dödats 95 personer och skadats 715 personer i olyckor med tunga fordon. Antalet dödade och skadade i olyckor med tunga fordon har minskat med en tredjedel under de senaste tio åren.